- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / V. Karl XII:s tid från 1710 samt den äldre frihetstiden 1709-1739 /
513

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gråkoltar och konventiklar. Vemodets sångare - Gråkoltar och pietister - Det finska vemodets sångare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Litteratur:

Emanuel Linderholm, Sven Rosén och hans
insats i frihetstidens radikala pietism. (Med utförlig
litteraturförteckning till den svenska pietismens
historia).


Alexander Rydberg, Peter Murbecks
verksamhet i Skåne.


Alexander Rydberg, Peter Murbecks liv och
verksamhet i Stockholm. (Kyrkohistorisk årsskrift
för 1913.)


Martin Lamm, Upplysningstidens romantik: del I;
häft. kr. 17:—.

Det finska vemodets sångare.



JAKOB FRESE, det finska vemodets sångare, var född i
Viborg, sannolikt år 1691. Fadern var en rik och ansedd
affärsman. Farfadern hade från Tyskland inflyttat till
Finland.

År 1711, när Viborg föll i ryssarnes händer, måste Jakob
Frese överge sitt fädernehem. Han följde då med den ström
av landsflyktiga finnar, som sökte sig över till det svenska
moderlandet, och fick i Stockholm anställning som extra
ordinarie kanslist vid kungliga kansliet. År efter år fick den
blivande skalden gå här och arbeta som renskrivare mot en
riktig svältlön. I umgänge med skalder och poeter hade han
dock en motvikt mot det själsmördande arbetet. Särskilt
fann han i den glade Runius en vän, som han beundrade.
I likhet med skaldebrodern blev Frese snart mycket
anlitad som författare av bröllops- och begravningsdikter och
beredde sig därigenom en välbehövlig biförtjänst.

I tillfällighetsdikter av olika slag ger han ett varmt och
innerligt uttryck åt den längtan efter fredens välsignade
tid, som fyllde allt Sveriges folk. I gripande strofer skildrar
han de olyckor, som följde med kriget, »hjältars blodiga
lusta». Men på samma gång vittnar hans diktning om
orubblig tro på att hjältekonungen ändå till sist skulle slå alla
sina fiender till marken. Vid budskapet om att »Nordens
Alexander» stupat blir därför smärtan över rikets förlust
honom för en stund övermäktig. Dock glömmer han icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 16:05:33 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/5/0529.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free