- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / V. Karl XII:s tid från 1710 samt den äldre frihetstiden 1709-1739 /
568

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arvid Horn leder Sveriges öden - Sveriges krafter växa under Arvid Horns och ständernas vård

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stränga förordningarna, och de högadliga kretsarna sätta
sig över dem för egen del.

Sverige och Barbareskstaterna.



Till gagn för den långväga sjöfarten lade man nu an på
att inleda handelsförbindelser med Portugal, Spanien, Italien,
Turkiet och »de Barbariska herrskaperna» eller
Barbareskstaterna — så kallades de nordafrikanska länderna Marocko,
Algeriet, Tunisien och Tripolis. Det egendomliga namnet
hade antagligen uppkommit genom förvrängning av
benämningen på dera inbyggare, berberna. Barbareskstaternas
befolkning har förvärvat sig en hemsk ryktbarhet genom att
göra sjöröveri till sitt huvudsakliga näringsfång. Yrket
bedrevs systematiskt såsom en av vederbörande regeringar
gillad och beskattad hantering, och fåfängt prövade Europas
sjöfarande stater sin kraft på att få bukt med ofoget. De
måste finna sig i att betala skatt till sjörövarne för att få
sin handelsflagga respekterad. Först 1830 fick sjöröveriet
sin stora knäck i och med det att fransmännen lyckades
erövra Algeriet, vars sjörövare voro de vildaste och mest
fruktade. Genom att besätta landet med en betydande
härstyrka och befolka det med européer gjorde Frankrike
kristenheten och civilisationen en ovärderlig tjänst. Men till
Marocko måste vårt land erlägga tribut ända till 1845. Då
lär denna skatt ha kostat oss över 37 millioner kronor.

Till skydd mot sjörövarne voro de få svenska fartyg, som
seglade på Medelhavet, starkt bevärade med kanoner, och
såväl back som skans voro kraftigt järnbeslagna och försedda
med skjutgluggar, för att besättningen vid äntring skulle
kunna draga sig in där och beskjuta sjörövarne, om de komme
upp på däcket. Som sista resurs medförde man sprängkistor
för att kunna sälja sitt liv så dyrt som möjligt.

En ännu kraftigare verkan än som åsyftats hade de
sprängkistor, vilka anbragtes på ett svenskt handelsskepp,
som i närheten av Tunis blev överfallet av fyra
sjörövarfartyg. Det största av dem hade en besättning på 150 man,
vilka äntrade skeppet. Men då morerna fingo syn på
sprängkistorna, blevo de blixt förskräckta och satte av som apor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 16:05:33 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/5/0586.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free