- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / V. Karl XII:s tid från 1710 samt den äldre frihetstiden 1709-1739 /
574

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arvid Horn leder Sveriges öden - Sveriges krafter växa under Arvid Horns och ständernas vård

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bemärkelsedag. »Vid ett dylikt tillfälle», säger han, »härskar en
allmän glädje därstädes. Isynnerhet firar besättningen flera
dagar sin hemkomst och återseendet, av ett älskat och länge
saknat fosterland. Denna matrosernas glädjefest kallas med
ett eget namn ’hönsning’. Hela besättningen tågar med
klingande spel och fladdrande vimplar förbi varven och
genom förstädernas gator. En glad måltid väntar dessa
välkomna gäster, och en mängd tjänstvilliga nymfer lura endast
på en bjudande vink för att under natten deltaga i balerna
och den backanaliska glädjen. Man vet, vilken vild och
utsvävande varelse en matros är, då han omsider bestigit
fasta landet, sedan han på flera månader ej sett något land.»

Massor av folk strömmade också till de auktioner, på vilka
man sålde de dyrbara laddningarna. Där brukade man även
få se många utländska affärsmän, isynnerhet judar, som
spekulanter. Sedan spredos dessa varor åt alla håll och
spelade en betydande roll i Sveriges utförsel.

År 1786 fick man för första gången se en kines i Sverige.
Det var en affärsman, som följde med ett av
Ostindiska kompaniets fartyg. »Han uppväckte allas nyfikenhet
och beundran», säger magistratssekreteraren i Stockholm
Hochschild, som för övrigt beskriver mannen såsom »hygglig».

När samma år ett nytt ostindiskt bolag skulle bildas, var folk
så ivrigt att få vara med vid aktieteckningen, att dubbla den
behövliga summan tecknades. Det nya bolaget gjorde
emellertid från början en mer än lovligt usel affär på fartygsköpen
från det förra kompaniet, beroende på att samma personer
sutto som direktörer i bägge bolagen. Två av skeppen voro så
gamla och usla, att de aldrig kunde begagnas. Det ena av
dem såldes för 1/9 av vad det kostat bolaget i inköp och
reparation. Två andra fartyg måste slopas efter blott en resa.
Om det ena av dem finns antecknat, att det också var för
gammalt och »ryggbrutet». Ett femte blev efter tre resor
degraderat till kölhalningspråm, och ett sjätte var odugligt
efter fem resor. Lägg så härtill, att den sjunde skutan gick
förlorad på sin tredje resa, och att den åttonde och sista
av de först inköpta efter tre Kinafärder såldes till England,
så kan man tänka sig, hur pass bra förspänt det nya
kompaniet hade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:22:26 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/5/0593.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free