Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Arvid Horn leder Sveriges öden
- Den svenska mekanikens fader
- 1734 års allmänna lag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bästa. Det gör mig hjärteligen ont att de, som nu leva, skola
ännu så försumligen umgås med vårt lands ädla gåvor, att
de själva föga och efterkommande alls ingen förmån kunna
hämta därav. Det tyckes likväl nu vara hög tid att se oss före.
 |
| Polhemslås. |
Må icke var och en redlig svensk, som
älskar sitt land och vet, vad för härliga
skatter däruti finnas, av hjärtat önska, att de
ej så illa måtte användas? Vi hava rätt nu
ej mera övrigt för all vår svett att lämna
efter oss till våra barn än utödda gruvor och
nedhuggna skogar. Ho är då, som icke ser,
varav vår myckna brist och allmänna
fattigdom kommer? Låtom oss icke skryta med
det, som lyser en liten tid, utan tänkom på
det, som kan lända landet till förkovring i
längden!»
Kristofer Polhem skall ej blott minnas i
vår historia som det stora uppfinnarsnillet,
»den svenska mekanikens fader», utan hans
livsverk skall också leva genom tiderna i den
eggelse till arbetslust och företagsamhet, som
han genom sitt exempel och sina skrifter
givit Sveriges folk. Den konung, vars djupa
beundran han väckte, yttrade om honom: »En
sådan man födes intet i sekler. Hade han varit en främmande,
så hade man upphöjt honom i tredje himmelen, men efter
han är svensk, aktas han intet stor med all sin vetenskap.»
Litteratur:
Christopher Polhem. Minnesskrift utgifven af Svenska teknologföreningen.
Holger Rosman, Christopher Polhem. Kr. 2:—.
Ellen Fries, Den svenska odlingens stormän: häft. II; kr. 1:—.
1734 års allmänna lag.
I mer än ett århundrade hade regering och riksdag varit
betänkta på att arbeta om landslagen. Vad som varit
ypperligt på Magnus Erikssons tid kunde ej förbli det, då allt
annat i samhället ändrades. Visserligen hade landslagen efter
ett århundrade, på Kristofers av Bäjern tid, kommit ut i en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:52 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/5/0621.html
