- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VI. Frihetstidens höjdpunkt och slut 1739-1772 /
529

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pommerska kriget och Hattpartiets fall - Hattväldet lutar mot sitt fall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

England och Frankrike, skakade handels- och
penningförhållandena i hela världen, och svenska statens såväl som
enskilda affärsmäns skulder utomlands hade växt till så
ansenliga belopp, att det blev omöjligt att hålla växelkursen
nere. Följaktligen måste växelkontoret den ena gången
efter den andra begära extra hjälp från statskassan. Det
oaktat såg sig 1756 års sekreta utskott ingen annan utväg
än att avsluta ett nytt kontrakt med de förra bolagsmännen,
»det tredje växelkontoret», på villkor, som för kronan
voro ännu mer betungande än förut.

Men alla dessa konstlade manipulationer hjälpte inte ett
dugg. Mot 1760 års slut hade sedlarna sjunkit under halva
namnvärdet, men så hade också sedelstocken på fem år
mer än fördubblats. Därhän hade Hattarnes slöseri och
äventyrspolitik bragt det.

Nu började man till på köpet betvivla nyttan av
Hattarnes hela näringspolitik, såväl de frikostiga understöden åt
fabrikerna som statens förmynderskap över näringarna.
Näringsfrihetens
grundsatser fingo en ivrig anhängare och
förespråkare i kommerserådet Anders Nordencrantz, en
man med stort anseende för djupa insikter i statshushållning.
Han angrep oförfärat hela merkantilsystemet i en mängd
digra skrifter, vari han vände sig mot ytterlighetsmannen
bland motsidans nationalekonomiska författare, kommissarien
i manufakturkontoret Erik Salander, och mot honom
försvarade arbetets frihet samt arbetarnes människovärde.

Salander var en auktoritet på sin tid. Hans
»Gårdsfogdeinstruktion» måste varje lantbrukare, som ville följa med sin
tid, skaffa sig, och husmödrarna läste med uppbyggelse hans
bok »Den svenska reddejan eller den välövade hushållerskan».

För Salander och andra rättrogna anhängare av
merkantilsystemet var industrin allt, arbetaren intet. Arbetaren
borde avlönas nätt och jämnt så pass högt, att han hade,
vad han nödtorftigt behövde av föda, kläder och husrum.
En höjning därutöver skulle — så resonerade man —
fördyra industriprodukterna för mycket och bleve ej ens för
arbetaren själv gagnelig, eftersom han i regel icke förstode
sig på att använda överskottet på ett förståndigt sätt. Finge
han för mycket pengar, skulle han lätt förfalla till lättja,
dryckenskap och andra utsvävningar till skada både för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:12:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/6/0535.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free