Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frihetstidens slutakt. Hattar och Mössor slitas om makten - Hattarne återtaga makten på riksdagen i Norrköping 1769—1770
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skottet var snart färdigt med sina många anmärkningspunkter
mot Deras Excellenser för deras onda avsikt att ända
till hösten 1770 regera riket med en namnstämpel i konungens
ställe, deras olagliga kommission över kammarkollegium,
m. m., m. m. Deras mångahanda synder sammanställdes
på ett fintligt sätt så, att läsaren av syndaregistret alldeles
tydligt såg för sig, hurusom rådet systematiskt arbetat på
att tvinga både konung och ständer under sitt välde och
sålunda efter sitt maktlystna sinne förvandla Sveriges
regeringssätt. Därmed var domen så gott som fälld. Det var
blott en tom formalitet att infordra de anklagades förklaring.
Summa tre dagar fingo de på sig, men det var bara en av de
anklagade, som vågade försvara, vad han gjort. De andra
funno ej ens mödan lönt att ingå på något svarsmål.
Utskottet kom till det resultatet, att ständerna borde
döma tio av rådets medlemmar förlustiga sina ämbeten,
och detta bifölls av alla stånden, hos borgare och bönder
t. o. m. utan votering. Så endräktigt hade icke någon
rådsavsättning hittills försiggått. Det var tacken för vad denna
regering — med sina misstag — dock faktiskt gjort för att
införa ordning och sparsamhet i statens liksom i
medborgarnes hushållning och för att inom ämbetsverken utrota
gamla missbruk samt återställa lydnadens och tuktens
slappnade band.
Som det redan före riksdagen fanns tre platser lediga i
rådet, blevo inalles tretton platser nu besatta med pålitliga
män från Hatt- och hovpartierna. De sju rådsherrar av
Hattpartiet, som vid förra riksdagen uteslutits ur rådet,
blevo nu återkallade. Men endast Ekeblad och två andra
voro hågade att åter rida ut en storm.
Så hade Hattarne vunnit, vad de eftersträvat. Vad fick
då konungen? Jo ett högtidligt uttalande av ständernas
tacksamhet för hans ståndaktiga bemödanden att
åstadkomma riksdag, liksom kronprinsen på samma sätt
avtackades för sin »ömhet om nationen och fäderneslandet». Det
var vad hovet fick. Men den ändring i författningen, som
skulle göras till konungens förmån? Ja, den torkade in.
Det var inte så brått med den saken, tyckte Hattarnes
ledare. Det var mycket viktigare att råda bot på
penningnöden och stockningen i näringarna. Så beslöt man då att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
