- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VIII. 1809 års män, Karl Johans och Oskar I:s tid samt Vårt näringsliv och kommunikationsväsen under teknikens tidevarv 1809-1859 /
125

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl XIII:s och Karl XIV Johans tid - Karl Johan medverkar till att störta Napoleon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

— så växlade hastigt scener av hat och kärlek», reflekterar
vår sagesman.[1]

En som också låter eftervärlden blicka in i hur
verkligheten avklädde kriget den poesi, som det kunde ha haft i
hans fantasi, är den kände humoristen Clas Livijn,
generaldirektören över Sveriges fängelser och grundläggaren av vår
moderna fångvård. Han var med i kriget såsom auditör vid
Skaraborgs regemente. Till sin vän Lorenzo Hammarsköld
skriver han den 23 september 1813: »Du har kallat kriget
en poesi. Däruti har du orätt. Kriget med sina förändringar,
sina mödor, sitt nattvak, hunger, törst, försänker människan
helt till de djuriska behoven. Varje bemödande går endast
ut på deras tillfredsställande. Ett läger nattetid av som vid
Jüterbogk 70,000 människor erbjuder en förvånande syn,
men man glömmer storheten därav, då man uppvaknar
genomfrusen på marken och begiver sig till vakteldarna för
att upptina lemmarna.»

*



Medan en stor del av Sveriges kraftigaste män var ute i
fält, fingo de hemmavarande genom ett upprop av
överståthållaren i Stockholm en maning att tänka på sina bröder,
som trotsade döden på slagfältet, och särskilt på de sårade,
»i anseende till befarad brist på tjänligt linne till bandager»
uppmanades envar att till Kungl. sundhetskollegiets
fältläkarekontor avlämna allt slitet linne, som kunde undvaras.

Denna vädjan förklingade ej ohörd. Huvudstadens
invånare av alla stånd, rik och fattig, skyndade att inom
utsatt tid lämna sitt bidrag, så att 12/3 ton linne kunde
därifrån avsändas till krigsskådeplatsen.

*     *
*





[1] Bland kuriosa, som efter fälttågets slut fördes över till Sverige,
var ett spann av fyra hjortar, som tillhört Napoleons bror, konung
Jerôme av Västfalen. Det berättades, att Hans västfaliska Maj:t
varit på vippen att bli tillfångatagen i Kassel, mitt under det han tog
sig ett bad i rött vin, och sökt rädda sig med hjälp av de snabbfotade
springarna men slutligen måst lämna spännet efter sig. En rysk
kosackgeneral hade då bemäktigat sig de ädla djuren och skänkt dem åt
Karl Johan, som placerade dem på Flyinge kungsgård.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/8/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free