Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl XIII:s och Karl XIV Johans tid - En kvick men oförskämd oppositionsskribent - Crusenstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
följer, att en ämbetsman, som varken vill eller tänker, sköter
sin tjänst väl. Således böra lediga tjänster alltid med fän
besättas.»
Innan konungarne i månen hunnit till denna rätliniga
befordringsgrund, hade det funnits en mellantid, då de tagit
hänsyn även till andra befordringsgrunder och till ämbetsmän
valt endast »fän med börd eller fän med rikedom». Men
Ȋntligen uppstod en kraftfull konung, som avskakade
fördomarnas bojor. Han fäste sig, då tjänster skulle besättas,
icke vid börd, icke heller vid rikedom utan vid fäaktigheten
allena.
»’Blev ej monarken avsatt?’ frågade jag. — ’Långt därifrån’,
svarade seleniten. ’Massan av nationen hurrade i stället.
Den består till större delen av fattige och av ofrälse; och redan
länge hade bland dem mången missnöjd funnits, som ropat;
’Är jag icke ett rätt så stort fä som den där greven eller den
där millionären, och ändå blir jag icke statsråd.’ Monarken
handlade fullkomligt efter sitt folks önskan.»
Således fann vår yngling, att »befordringssystemet på månen
var vida mer utbildat och konsekvent än på jorden». Men själv
befanns han vid närmare granskning tyvärr icke hålla måttet
i fråga om fäaktighet. Vadan han måste återvända till jorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
