Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Karl XIII:s och Karl XIV Johans tid
- Crusenstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hovrätten, uttryckte Lars Hierta i Aftonbladet »den förhoppningen,
att det skett till Fäderneslandets bästa».
Men Crusenstolpe fick aldrig någon riktig kläm på sin
hovtidning för allmänna opinionens vägledande. Det märktes
alltför väl, att hans hjärta inte var med, och därför fick
han inte heller allmänna opinionen med sig. Det verkade
inte riktigt äkta och övertygande, när han angrep tidningspressen
såsom samhällsvådlig och framhöll folklismare
såsom värre än hovsmickrare, eller när han inledde en
nyårshälsning med följande verser av gamle Runius:
»Kungen, landsens fröjd och gamman,
han är summan av alltsamman;
i hans dyra andedräkt
ligger allas liv förtäckt.»
Aftonbladet döpte med ett anagram om »Fäderneslandet»
till »Fanderseländet» och lät folk veta, att bemälta
»favorittidning» var så rikligen försörjd från allerhögsta ort, att
den ingenting saknade — utom läsare.
Efter ett par års tynande tillvaro måste Fäderneslandet
upphöra. Några månader därefter satt redaktören
på gäldstugan. Karl Johan löste visserligen ut honom, men
Crusenstolpe kände sig kränkt över att ha behövt undergå
ett sådant öde och bedragen på den lysande karriär, han
väntat sig som lön för sina tjänster åt de maktägande. Han hade
nu lärt sig inse »värdelösheten av purpurns fagra ord», och
i sin harm tog han avsked från sitt statsämbete och rev
upp alla broar mellan sig och regeringen. Hädanefter var
han oppositionsman i liv och död, oppositionsman med en
stark tillsats av personlig hätskhet och hämndlystnad. Hans
skarpa penna och talangfulla berättarkonst blevo så mycket
farligare för de maktägande, som han genom sin föregående
verksamhet fått inblick i en hel del statshemligheter och
kände till vederbörandes svaga punkter. Detta erfarenhetsmaterial
utnyttjade han på det mest hänsynslösa sätt och
utslungade nu sina ryktbara »Skildringar ur det inre
av dagens historia», där han så skickligt blandade
sanning med lögn, att det var nästan omöjligt att finna gränsen
mellan dem. En mästare var han också i att reta läsarens
nyfikenhet och hålla honom i spänning genom halvförtäckta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:57 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/8/0207.html
