- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VIII. 1809 års män, Karl Johans och Oskar I:s tid samt Vårt näringsliv och kommunikationsväsen under teknikens tidevarv 1809-1859 /
329

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ESAIAS TEGNÉR. 329

menade han, att det var farligare att ha »kosackstaten»
till beskyddare än till öppen fiende. Dock böjde sig Tegnér
på de flesta punkter för de råd och påstötningar, han fick
från akademien, och omarbetade »Svea» i riktning mot
besjungande av fredliga bragder i stället för krigisk revansch.
Men glad var han ej åt att »halvsula och klacklappa Svea».
I sitt hat mot ryssarne var han orubblig, icke så mycket
därför att de ryckt ifrån oss Finland som därför att tsarriket
för honom var »det barbariskas stående urbild», urtypen
för ett land, där våld och förtryck evigt råder, »ett land, där
det ännu ej finnes någon medborgare utan endast herre eller
slav, som går i köp liksom annan fänad». I ryssarne såg han
ett folk med endast en fernissa av bildning — »barbaren
dock sitter i hjärtat» och är farlig ej blott för oss utan för hela
Europas kultur, säger han. Och i kejsar Alexander såg han
»obskurantismens grundpelare, den allra lumpnaste karaktär,
jag känner i världshistorien».1

Karl Johans vänskap med »kosacken» gjorde Tegnér bitter.
När Suchtelen, den man som lurat från oss Sveaborg, sedan
kom hit som rysk minister, bad han en gång Tegnér att skriva
något i hans minnesalbum. Skalden valde då dessa rader
ur Svea:

>0 Finland, trohets hem, o borg som Ehrnsvärd byggt,
nyss lik en blodig sköld från statens hjärta ryckt!»

När Suchtelen fick epigrammet översatt åt sig, lär han ha
sagt: »Jag skulle kunna svara skalden, att om han varit i
mina kläder 1808, skulle han som god ryss ha handlat på
samma sätt som jag.»

Kronprinsens krig i Tyskland kunde »Sveas» skald ej förmå
sig att besjunga, och »mot de arma danskarna kan jag
verkligen ej skriva något», sade han till Adlerbeth, då han år 1813

1 Detta Tegnérs rysshat ärves sedan av Nybom och Karl Vilhelm
August Strandberg, »Talis Qualis», vars patriotiska diktning och »slag
på sköldarna», främst hans »Sånger i pansar», eldats av samma
revanschkänsla mot »världens Goliat, österns jätte». Även i Gunnar
Wennerbergs fosterländska hymner äro stämningarna från Tegnérs
Svea alltjämt livskraftiga, såsom när skalden utmanar »österns slavar»
för att åt dem >gräva gravar på Svitjods strand», eller när han talar
om »troil i drakskepp östan från» och frågar: »Hur länge skall i Norden
den döda fred bestå?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 19:41:22 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/8/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free