Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En vitter storhetstid - Esaias Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fick uppmaning att dikta en ny krigssång. »De äro en olycklig
nation, som visserligen ej på länge gjort oss något emot.
Kunna vi med våld ta Norge, så är det utan tvivel nyttigt,
men en dylik erövring från en värnlös nation besjunger väl
svårligen någon ärlig man. När kriget en gång vänder sig
mot arvfienden, då vill jag skriva. I hat till barbarerna är
jag född och hoppas även att oförvillad av moderna sofismer
dö däruti.»
Men den 7 december 1814 diktade han något, som bär
överskriften: »Efter mycket nödgande, till några officerare
på årsdagen av slaget vid Bornhöft» och lyder så här:
»I dag ett år sen, gode herrar!
gick det förbannat hetsigt till
för officerarne och deras märrar.
Drick skålen vem som vill!»
Det rör sig, det vimlar vid skogens bryn,
gevären blixtra mot dagen,
och hurraropet flyger mot skyn:
då gläder sig döden med bister syn,
ty hans förpostkedja är dragen.
Och framåt hon ilar från trakt till trakt:
det är svenske män, det är Jämtlands jakt.
Vi jaga, som björnen han jagar i nord,
som lejonet jagar i söder.
Dock — deras jakt är för glömskan gjord:
vårt villebråd är det skönsta på jord,
en Sveriges ovän, som blöder.
För Sveriges ära, för Sveriges makt
över berg, över dal skallar Jämtlands jakt.
Bespara dig flykten och fall med mod,
du ovän från östan, från sunnan!
Bakefter dig ilar skidlöpare god,
och aldrig irrar hans vingade lod;
med livet du kommer ej unnan.
På den har döden sin hand re’n lagt,
som råkar i skotthåll för Jämtlands jakt.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
