- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / IX. Den sociala och kulturella utvecklingen från Oskar I:s tid till våra dagar samt De politiska förhållandena under Karl XV:s, Oscar II:s och Gustaf V:s regering 1859-1923 /
455

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Demokratins frammarsch - Rösträttsfrågorna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bildades de första föreningarna för kvinnans politiska
rösträtt, och sedan växte den kvinnliga rösträttsrörelsen med
en snabbhet, som förvånade deltagarne själva. Även till
riksdagen nådde dess krav, men »lika visst som träden fälla
sina löv om hösten, så fällde första kammaren kvinnorösträtten
om våren». De samhällsbevarande »bävade tillbaka
för att införa de politiska partistriderna i familjens sköte».
Man ville inte, att kvinnorna skulle få »rännarevana» och
springa omkring på möten; och det var nog mången, som
instämde i de ord av »en hederlig danneman», vilka citerades
på 1912 års riksdag, »att den fromma, ädla och gentila
kvinnan
, hon vill icke hava någon rösträtt — den som vill
ha det är bara den bistra och istadiga kvinnan».

Till argumentet att samhället icke hade råd att avvara
kvinnornas stora humanitets- och kulturintressen genmälde
professor Thyrén, den briljante debattören, bl. a.: »Bland
de verkligen eminent uppoffrande och välgörande kvinnor,
jag haft förmånen att träffa, har jag sällan funnit någon,
som önskat rösträtt för sig och sitt kön: de som det hava
gjort, hava oftast varit sådana, som varit starkare i
humanitetens teori eller enkannerligen i dess estetik än uti dess
praktik.» Och vad vore det väl för lycka för samhället, om
de största kvinnliga begåvningarna rycktes med i det
politiska livet, »om överlägsna kvinnor, som nu ägna sig åt att
uppfostra sina barn, skulle med ett öga skela åt familjen
och med det andra åt politiken»?

Olof Olsson åter — sedermera ecklesiastikminister i den
Brantingska ministären — skämtade med det gamla
högerargumentet, att kvinnans rätta plats var i hemmet, ett
argument som senast koncentrerats i de vackra orden, att hon
skulle »vårda den heliga elden på husaltaret». Det är
egendomligt, sade han, att se, hur tusentals karlar fly från
hemmet till restaurangerna, men »vid ett tillfälle erinra de
sig med ens, att husaltaret finns; och det är, så snart det
blir tal om den kvinnliga rösträtten».

På 1918 års riksdag uppbyggdes »farbröderna» av en talare
med erinran om det faktum, att de tolv apostlar, som
Kristus utsände, allesammans hade varit män och icke
hälften kvinnor och hälften män. Man förstår, att talaren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:36:26 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/9/0457.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free