Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Realismens och naturalismens genombrott i litteraturen. Nyidealismen
- Nittiotalet och nyidealismen
- Verner von Heidenstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nittiotalet och nyidealismen
1880-talets realism och naturalism var på det klara med
att nu hade »romantikens blå blomma vissnat». Och dock
levde den. Väl var romantikens känslopjunk dödsdömt,
dess förakt för verkligheten likaså. Men oändlighetstanken
i människans själ, den kan ej dö. Fantasins gudagåva kan
ej heller förmenas mänskligheten, utan att denna försmäktar.
Oändlighetstanken och fantasins värld — båda
hade åttiotalets naturalister velat stänga för. Det var deras
stora misstag.
Omkring år 1890 kom med den unge Heidenstams
diktsamling »Vallfart och vandringsår» signalen till
en ny idealistisk tids inbrott i den svenska diktningen, den
som går under namnet »nittiotalet». Kort därefter följde
slag i slag Frödings och Hallströms första
diktsamlingar och Selma Lagerlöfs förstlingsarbete,
»Gösta Berlings saga». Den svenska diktningen hade bytt om
fysionomi. En strömmande, ungdomsfrisk fantasi hade
brutit igenom den kritiska, ej sällan trumpna realismen.
Det var något av samma vårjubel, som när nyromantiken drog
i fejd mot upplysningstidens torra snusförnuftighet.
Åttiotalslitteraturen hade huvudsakligen handlat om
åsikter och samhällsproblem. Med nittiotalets
inbrott få åsikterna träda tillbaka, och människan blir i första
rummet människa med allt det oberäkneliga, som en
varelse av kött och blod innebär.
Verner von Heidenstam
har växt upp på en svensk herrgård i Tivedens skogsbygd,
vid Vätterns strand. Av herrgårdslivet har han undfått det
sinne för stil och skönhet, den kärlek till det högtidliga, något
pompösa, som präglar hans författarkap. Åttiotalets realism
och naturalism hade sina banerförare bland Stockholmslitteratörer;
nittiotalet utgår däremot från Sveriges landsbygd,
från Heidenstams Tiveden, från Frödings och Selma
Lagerlöfs Värmland, från Karlfeldts Dalarne. Den nya
diktningen genomströmmas av en varm kärlek till hembygden och
vårdträdet, som susar över fädernegården.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:17 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/9/0555.html
