Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Det kan du, Augustin, sade miss Ofelia, om
du bara ville gripa dig an. Hvarför dröjer du?
— Jag skall icke dröja längre, sade St. Clare
beslutsamt. Jag har varit feg förut; jag skall icke
vara det längre. Jag har ingenting att förlora nu
mera, men jag har fått mod i utbyte mot hvad
jag mistat. Jag skall göra min plikt mot de
fattiga och ringa, och jag skall börja med mina
egna slafvar.
Han gick några slag fram och tillbaka på
golf-vet i djupa tankar.
— Jag förstår inte, hvad det är, som gör, att
jag i afton tänker så mycket på min mor. Jag
kommer ihåg så mycket, som hon brukade säga.
Det är alldeles som om hon vore här, invid mig.
— Hon skulle välsigna ditt beslut, Augustin,
ifall hon lefde, sade Ofelia.
— Jag skall gå ut ett slag och höra hvad
nytt som händt under dagen, sade St. Clare. Adjö
så länge, kära kusin!
Han gick fram till henne, tog hennes hand och
■sade med upprörd röst:
— Du har varit mig till så stor tröst och
hjälp under den svåra tiden, Ofelia. Jag har
aldrig kunnat tacka dig, därför att jag inte kunde
tala om henne.
Han vände sig hastigt om, tog sin hatt och
gick. Tom följde honom till yttre porten.
— Önskar master, att jag skall följa master ut?
■sade han.
— Nej, min gosse, jag är tillbaka om en timme.
Tom vände om och satte sig på verandan.
Det var en härlig afton, och aldrig förr under sitt
lif hade Tom haft så glada tankar. Han skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
