Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Clares advokat fick hon blott den underrättelsen,
att slafven blifvit såld på auktion. När Georg,
som nu öfvertagit sin fars egendom, gjorde en
af-färsresa nedåt floden, besökte han New Orleans
för att spana efter Tom. Sent omsider och efter
många svårigheter hade han nu kommit på rätt spår.
Medan han lämnade tömmarna åt en
negergosse, kom Legree ut på trappan och frågade buttert
om hans ärende.
— Jag kommer för att höra efter en slaf vid
namn Tom. Han har i flera år varit i min fars
tjänst, och jag ämnade underhandla med er om
att få köpa honom, sade Georg.
Legrees uppsyn mörknade.
— Den hunden har vållat mig mera förargelse
än alla mina öfriga slafvar tillsammans. Det är
den mest oförskämda och näsvisa lymmel, jag
någonsin sett. Han uppmanar mina slafvar att
rymma. Jag har nyss mistat två flickor, värda
fyra tusen kronor stycket . . .
— Hvar är han? afbröt Georg häftigt. Låt
mig få se honom!
— Han är där i skjulet, sade den lille gossen,
som hållit Georgs häst. Han håller på att dö.
Legree gaf pojken en spark och svor öfver
honom, men Georg skyndade genast ned till det
anvisade stället.
I två dagar hade Tom legat i en tung dvala.
Han kände nästan icke till sina plågor. En del
af gårdens folk hade nattetid smugit sig till
honom och vederkvickt honom med vatten och
kylande omslag. Många tårar götos vid hans läger
af de stackars negrerna, mången framhviskad
tacksägelse uttalades nu för alla de kärleksbevis, Tom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
