Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 1. Historisk inledning af K. G. Lundqvist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mias på ett oljeslageri (jämte Gust. Friedr. Wadström). Ar 1798 funnos i Norrköping 3
s. k. skyddsjudar samt 60 andra mosaiske trosbekännare. Till underlättande af affärerna på
utlandet medgafs 1795 pä ansökan af ÅTorrköpings riksdagsfullmäktige, grossh. Daniel Weijerin,
stadens handelssocietet att på egen bekostnad för sin utrikes brefväxling få en liten
läderväska medelst lås och järnkedja fastläst vid stora utrikes postväskan mellan Norrköping och
Helsingborg. Denna tillåtelse fick ej utgöra anledning för andra i vägen liggande städer
att begära samma förmån, ej heller fick väskan göras större än öfverpostdirektionen fann
vara nödvändigt(!) för stadens utrikes brefväxling.
Synnerligen gynnsam för den svenska handeln och sjöfarten denna tid var den väpnade
neutraliteten 1780 mellan Sverige, Danmark och Ryssland, till skydd för den neutrala
handeln under kriget mellan England å ena sidan och Nordamerikas förenta stater, Frankrike,
Spanien och Holland å den andra. Redan före neutralitetens ingående hade Gustaf III utsändt
krigsfartyg för ati skydda handeln. En lycklig period följde nu ända till 1788, då kriget
med Ryssland började; efter detsamma nådde ej sjöfarten sin förra höjd.
Om Gustaf III säger Sundelius: Näringarnas fader kom. Han släckte den hotande poli-
tiska ljungelden i sin hand. Himmelen klarnade med förnyadt behag. Säkerheten, ja äfven
för handaslöjderna, blef pålitlig. Svenska manufakturerna växte i trefnad. Och denna staden
njuter ännu i dag däraf de sällaste frukter.»
Början af 1800-talet blef en orolig tid, de många krigen, Finlands förlust inverkade
naturligtvis på handel och näringar, och stora förluster gjordes, på samma gång som många
skördade vinst af den smyghandel med England, som trots Sveriges anslutning till
kontinentalsystemet pågick.
Om handelsförhållandena i Norrköping år 1774 yttras: »Borgerskapet består af 406
personer. Rörelsen har på några år mer af- än tilltagit; förnämligast handlas med spannmål,
salt och sill. Stadens handlande hafva under de förflutna åren försett med spannmål ej
endast detta län och en del af Södermanland, utan ock understundom mest hela Småland.
Denna rörelse började dock 1773 aftaga och vinsten däraf till stor del försvinna, sedan
landet samma år välsignats med god skörd. Skeppsrederierna äro här åtskilliga, som utföra
landets produkter, synnerligast messingstråd, järn, spik, plank, bräder och tjära, och återhämtas
handelsvaror, som riket behöfver. Utom de flera mindre fartyg, som gå på Östersjön, segla
mångfaldiga på Holland, England, Frankrike och Spanien samt in uti Medelhafvet och
annorstädes, hvarest de äfven ofta gå för frakt för främmandes räkning.» Ar 1781 heter det: »Här
äro 89 handlande, af hvilka många skeppsredare, som drifva grosshandel, en del har
grosshandel, som de själfva förskrifva, men större delen idkar en odelad inrikes handel med
allehanda varor.»
O
Ar 1798 utgjordes handelssocietetens ledamöter af 84 personer. Dess äldste och bisittare
voro: Jeremia Moberg, ordf. och ord.-talman; äldste: P. G. Wadström, vice talman, Pet.
Jakob Svvartz och Daniel Eberstein; bisittare: Hans Eckhoff, Lars Moselius, J. A. Maudry,
David Lindgren, Lars J. Söderberg, Eric Lundmark, Jeremia Hähne och And. Stenholm.
Notarie: Gust. Nordström.
Ar 1798 funnos 26 skeppsrederier. Till utrikes sjöfarten användes åren 1785—94 20—30
i medeltal 27 fartyg på 1,719 läster med i medeltal 34 skeppare och 242 sjömän. —
Enligt uppgift 1837 af handelssocieteten utgjorde fartygens dräktighet i Norrköping år 1785
2,226 svåra läster.
Ar 1789 funnos 16 fartyg om 740 läster; år 1794 29 st. om 1,636 läster; förolyckade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
