Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 1. Historisk inledning af Gottfr. Westling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
siggick vid Persmässan, den 29 juni, och hvilken omnämnes t. o. m. i den gamla stadslagen,
där det heter: >;Nu um Skärdagshälgd och Pätarsmässu i Liongköpunge etc. Hwer sum
tha hugger, siar älle dräper naqvvarn tädhan farande älla thit farande älle ther warande, han
ökir sak sina at fiuratighi markum. Ther skole tiugu marcker hafwa konunger af ok tiugu
marcker biskuper.» (Christna Balekers 23 Flukker). Till denna marknad ägde allt framgent
handlande äfven från andra orter infinna sig för att afyttra varor. Men utom denna höllos
flera andra redan under medeltiden, nämligen måndagen efter Epiphaniashögtiden eller
Trettondagen, måndagen efter fastlagssöndagen, torsdagen efter midfastosöndagen, vid
Valborgs-mässan, som firades den 1 maj vid apostlarne Philippi och Jacobi fest. Vid Bertilsmässan
eller aposteln Bartholomiei fest den 24 augusti hölls marknaden visserligen i Kisa, men
endast borgare från Linköping ägde rätt att där hålla varor till salu. Dagen efter
Michaeli-mässan, den 30 september, försiggick marknad i Linköping. Allenast dess borgare hade
rätt att drifva handeln vid Britsmässomarknaden i Atvid den 7 oktober. I Linköping hölls
marknad åter den 25 november vid Karinsmässan och slutligen äfven vid Tomasmässan, den
21 december. Ar 1765 förunnades stadens borgare rätt till en marknad i Tjällmo den 9
februari. Antalet marknader minskades dock sedermera, men ännu 1863 höllos i staden 5
årliga marknader. Därefter under några år voro blott 2, en i maj och en i september,
sedan allenast 1, till dess äfven denna på begäran af stadsfullmäktige blef indragen. Numera
förekommer blott ett par hästmarknader om året (i april och september). En s. k.
»skär-karlsmarknad» har plägat hållas i sammanhang med kreatursmötet i juli. Dylika
kreaturs-möten hållas andra onsdagen i hvaije månad och kunna i viss mån betraktas som en
ersättning för de förra marknaderna, om också en del intäkter, som tillflöto staden från dessa,
gått förlorade, såsom t. ex. afgifterna för rätten att hålla stånd. Vid Persmässefrimarknad
tillströmmade ofta folk, som önskade denna förmån, från t. o. m. ganska långväga orter.
Sii voro tillstädes t. ex. 1781 handlande utom från grannstäderna, köpmän frän Eksjö,
Vim-merby, Jönköping, Eskilstuna, Nyköping, från Vedevåg, frän Lindesberg (en grythandlande)
o. s. v. Hvar onsdag och lördag hålles f. n. torgdag i Linköping.
Torghandeln är sedan gammalt ganska liflig, enär den omgifvande bygden är bördig och
dess befolkning i allmänhet välmående. Linköping är den naturliga afsättningsorten för
landt-mannaprodukter af allehanda slag. Där uppköpes en stor del af ortens spannmålsförråd för
att sedan vidare försändas, såvidt den icke förbrukas inom samhället Handeln med ägg
och andra viktualier är liflig. Slaktade svin-, får- och kalfkroppar uppköpas för att
sedermera afyttras till Stockholm. Från Sandbäckens mejeri invid staden hafva vissa tider
betydliga kvantiteter smör blifvit försålda. Så uppgifves, att hvarje år i böijan af 1880-talet
försåldes därifrån omkring 400,000 skålpund smör. Ett nytt mejeri, som kallas Linköpings
mejeri, uppfördes 1904 och drifver tillverkning i stor skala. Ved och byggnadsämnen
af trä tillföras staden hufvudsakligen från Kind och från trakterna norr om Roxen. Någon
del af trävarorna försäljes till andra orter. Stadens kreaturshandel har af ålder varit
betydlig och synes hafva tillväxt under senare tid. Med afseende på mängden af kreatur, som
blifvit afsända från Linköpings järnvägsstation, står denna främst inom länet och är en af
de mest betydande i riket. En stor del af gödkreaturen afyttras till Stockholm.
Kreaturs-handeln, som förr bedrefs på den s. k. Vallen eller Kampen utanför Hunnebergstullen,
försiggår numera på en större plats på stadens västra sida. linets hushållningssällskap har där
låtit inhägna ett område, kringbyggt det med stallar och skjul och vidtagit öfriga anstalter,
för att den måtte kunna tjäna sitt ändamål. Där hållas de gödboskapsutställningar, som hus-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
