Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vidlåder allt mänskligt. De voro tvärtom ofta
behäftade med oegentligheter och fel; och då han
stundom upptäckte ett sådant fel, gladdes han i
sitt hjärta, men kände på samma gång en avlägsen
dyning av sorg. Han gladdes, emedan han hade
fått tillfälle att visa sitt stora nit och emedan han
kunde räkna på sin rättmätiga procent av de
belopp, som hans vaksamhet räddade åt statskassan;
och han kände ett dunkelt minne av gammal sorg,
då han erinrade sig att han fordom hade begärt
ett helt annan slags glädje av livet. Stundom tänkte
han också på den fattiga tjänsteman borta i
Landskrona, Åhus eller Haparanda, som hade räknat
miste, kanske under inflytande av gårdagens toddar,
och som nu fick betala. Men denna tanke lämnade
honom kall, ty åren hade lärt honom, att man måste
draga gränser kring sitt medlidande.
Det var varmt i rummet, i kakelugnen glödde
ännu resterna av en väldig björkvedsbrasa, ty man
hade ingen anledning att spara på kronans ved i
dessa tider, då man måste knappa in på bränslet
hemma; och kammarskrivaren von Heringslake,
vilken hade fyra tusen sex hundra i räntor och
skötte sin tjänst med den behagfulla lätthet, som
följer av en oberoende ställning, satt på huk
framför kakelugnen och stekte äpplen på glöden. I hans
blanka hjässa, som hans dödsfiende, revisor Camin,
påstod vara en frukt av tidiga utsvävningar, men
som i verkligheten lyste av den första barndomens
oskuld, tindrade den triangelformiga reflexen av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
