Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
hjalmar söderberg
— Är det egentligen ett intelligensispel, undrade
en av de kringstående, eller är det hasard?
Den gamle bankiren svarade:
— Det är ett intelligensspel om man vinner; men
när man förlorar är det grov hasard.
Vaxansiktet nickade instämmande.
Det var tomt på bordet framför honom. Han
hade förlorat hela sin vinst.
Han såg på sin klocka.
— Hon är inte tolv än, sade han. Har ni
någonting emot att fortsätta ännu en halvtimme?
Hans röst lät litet torr.
— Han glömmer att vi äro du, tänkte Glas. Han
Ijar alltså ändå varit i spänning.
Glas ville egentligen helst sluta. Han ville inte
förlora sin vinst, och han ville inte heller vinna
■ mera. Det måste vara måtta med allt. Men det gick
ju inte an att neka revansch. Han dolde
ofullständigt en mycket tydlig och avsiktlig gäspning och
började ge på nvtt. Då han tog upp sina kort, hade
han åter fyra damer. Det for en rysning igenom
honom. Han greps av en plötslig visshet om att
den dam som han älskade i detta ögonblick bedrog
honom, eftersom han för första gången i sitt liv
hade tur i spel, och en så onaturlig tur. Men det
nya i detta hade helt och hållet förhäxat honom,
och medan han tyckte sig se henne, som han älskade,
i en annans armar, och ehuru denna syn hade
samma skärande och giftiga tydlighet som synen
av hjärter dam och spader knekt på bordets gröna
duk, förlorade han icke ett ögonblick spelet ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
