- Project Runeberg -  Skrifter av Hjalmar Söderberg / Fjerde delen. Samtidsnoveller /
58

(1919-1921) [MARC] Author: Hjalmar Söderberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

58

hjalmar söderberg

språk, och jag gömde mig så gott jag kunde i
lövverket i hopp att bli bortglömd. Djuren hade redan
börjat sprida sig, och jag började hoppas på
befrielse — den grova barken sved otäckt å mitt skinn
— då jag hörde prat och skratt av flickröster. Det
var skollärarinnan och den troende skräddarens
båda döttrar — alla tre väckta naturligtvis — som
kommo med handdukar i händerna för att bada!
Jag kan inte neka till att jag viskade för mig själv:
nu är fan lös! Jag hade bara det hoppet att de inte
skulle se mig, och jag lovade mig själv att till
gengäld vända mina ögon inåt land. Nå, det var för
resten inte mycket att se på, om jag undantar den
yngsta. De voro nämligen så kvicka i vändningarna,
att jag knappt hann tänka över vad som var att göra
förrän den yngsta flickan redan stod med ena foten
i vattnet och alla sina kläder nätt och ordentligt
lagda på en sten. Uppriktigt sagt vågade jag inte
heller vända bort huvudet, av fruktan att göra något
prassel i lövverket. Nå, flickorna plaskade snart i
sjön alla tre, och jag satt tyst som en liten råtta i
mitt träd. Vanan gör mycket; barken sved inte
längre så illa i mitt stackars skinn som nyss, och
jag började finna mig i mitt öde och hoppas på ett
lyckligt slut på historien. Det blev det ju också till
sist, fast inte så, som jag hade tänkt mig.

Flickorna kommo ur sjön igen, men
skollärarinnan råkade stiga i land ett litet stycke längre bort,
naturligtvis just där mina kläder låg. Hon kommer
springande och berättar om sitt fynd: "Det ligger
karlkläder där borta, det är en karl som badar strax

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:41:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shskrifter/4/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free