Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
Hjalmar Söderberg
hade så god användning för. Innan skräddaren ännu
hunnit öppna munnen sade jag honom att jag skulle
göra honom ett besök på eftermiddagen och förklara
allt, varpå jag avskedade dem med en gest och gick
min väg med fast hållning.
På eftermiddagen träffade jag lyckligtvis flickan
först. Hon stod vid en buske i trädgården och åt
krusbär sikart. Fadern hade nämligen ett bra hemman
med en trevlig trädgård; han hade haft välsignelse
med sig också i yttre måtto och gjort besparingar
och köpt detta hemman. Jag förklarade alltsammans
för henne, och det älskliga barnet trodde mig strax.
Hon var glen enda kloka av dem allesammans. Först
hade hon tänkt, att jag blivit galen, eftersom jag
klättrade naken upp i ett träd; men då hon nu hörde
mig tala och såg att jag hade mitt förstånd i behåll,
trodde hon mig strax. Hon var en enkel och
okonstlad flicka, och det som hade passerat föreföll henne
alldeles inte så förskräckligt som jag hade trott. Det
är visst sant, som någon har sagt, att kvinnan står
naturen närmare än mannen, och för naturliga saker
känner hon för det mesta långt mindre blygsel än
vi, fast vi alltid tro motsatsen när vi äro unga och
inte känna dem.
— Nå, men skräddaren?
— Han trodde mig aldrig. Men det hindrar
naturligtvis inte att han kände sig smickrad, när jag ett
par månader senare friade till hans dotter. Du har
väl redan förstått att det är hon som nu är min
hustru. Men min svärfar tror fortfarande, att jag
klättrade naken upp i ett träd för att se flickorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
