Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jag hjälpa, om jag kunde. Men jag fann icke strax
något att säga, jag ville höra henne tala mera.
Det är också möjligt, att min medkänsla för henne
var blandad med en dosis rätt vanlig och enkel
nyfikenhet.
— Förlåt, fru Gregorius, frågade jag, hur länge
har ni varit gift?
— I sex år.
— Och har det som ni kallar er mans rättigheter
alltid känts lika svårt för er som nu?
Hon rodnade litet.
— Det har alltid varit svårt, sade hon. Men nu
på sista tiden har det blivit mig outhärdligt. Jag
förmår inte mera, jag vet inte vad det skall bli av
mig, om detta skall fortsätta.
— Men, inföll jag, pastorn är ju inte längre
ung. Det förvånar mig att han vid sin ålder kan
göra er så mycket ... förtret. Hur gammal är han
egentligen ?
— Femtiosex år, tror jag — nej, han är kanske
femtiosju. Men han ser ju äldre ut.
— Men säg mig, fru Gregorius — har ni aldrig
själv talat med honom om detta? sagt honom hur
mycket det plågar er, och bett honom vänligt och
vackert att skona er?
— Jo, en gång har jag bett honom om det. Men
han svarade med en förmaning. Han sade att vi
inte kunde veta, om inte Gud har för avsikt att
skänka oss ett barn, fast vi inte ha fått något
hittills, och därför skulle det vara en mycket stor
synd om vi slutade upp med det som Gud vill att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
