Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAHVES ELD
81
kulten, som även i Babylonien gick före den senare
solkulten. Ormen hörde i synnerhet till mångudens
favoriter på grund av det skenbara månomloppets
ormlika spiralslingringar, och stundom finner man
månguden själv avbildad som orm. I den äldre
judendomen var "Moses kopparorm" ett högheligt
kultföremål, som länge hade sin plats i Salomos
tempel, där den förmodligen fick symbolisera Jahve
som läkedomsgud; först på Hiskias tid blev den
avlägsnad som en rest av gammalt avguderi. Och
antagligen har Jahves orm varit bevingad, eftersom
han av en senare tid kunde befordras till en sorts
ängel. Att också tjuren på grund av sin
hornprydnad hörde till mångudens heliga djur, är ju
välbekant, och tjurhornen, som smyckade altarets
hörn — både brännofferaltarets och rökofferaltarets
— tala sitt tydliga språk. Klart som det klaraste
månsken måtte det väl också vara, att den så kallade
"Arons välsignelse", den urgamla bönen, som ännu
i dag brukas vid både kristen och judisk gudstjänst,
är en bön till månguden. Bönens ordalydelse, sedd
i förbindelse med månkultens grundläggande
betydelse för all fornsemitisk fromhet, ställer den
saken utom allt tvivel. "Jahve låte sitt
ansikte lysa över dig och vare dig nådig ■—
Jahve vände sitt ansikte till dig och give
dig frid" — eller "kraft", det senare lär vara
riktigare — kan man begära något mera typiskt ?
Tilltagande måne, då månen "vänder sitt ansikte till
oss", har ju långt in i nyare tid räknats som kraft-
6. — Söderberg, Forntid och saga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
