Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glädjas-Karin eller Solleröns lilja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
Så tonade sången i främmande land, sången om
hemlandets ö. Och där vaknade för ett svinnande
ögonblick varma, veka känslor hos dalkullan.
Barndomens dal med dess fattigdom men rena glädje
glimmade fram för Karin, och hon hörde än en gång
gransuset kring sin moders hus. Hon satte sig ned och
lade handen öfver ögonen för att riktigt ostördt kunna
se Gesundaberget och Siljans sjö. Det var en
besökeisens stund för Karin, och nu tyckte hon ock, att
"vännen den bäste" från altartaflan där hemma såg på
henne med outsäglig kärlek och sorg. Det var ett stort
ögonblick i hennes lif, ett ögonblick, som i sitt sköte
bar hela hennes lifs ve och väl.
Men så kom Gregor, kom ömt fram till Karin,
och när han borttog flickans hand från hennes ansikte
och såg tårarnas dagg i hennes ögon, kysste han dem
åter samman, och så räckte han flickan det skummande
glaset och bad att få skåla med sin "nordiska flicka",
som han sade.
Det var natt. liniens vågor gingo trötta mot
stranden, i hvilkens höga vass lommen med sin maka sökt
hamn. De små ljusen i muschikernas hyddor kring
sjön voro släckta, och därinne sof man bort en stund
af det torftiga, fattiga lifvet, och därinne i
fattigmannens bo drömdes nu kanske rosigare dröm än i
Vinter-palatset.
Från Gregors slott hade nu de flesta gästerna på
skilda vägar rest hem och de, som bjudits kvar, sofvo
godt efter vodka, vin och sång.
Vid det höga fönster, som vette ut åt limen, stodo
i den nattliga stunden grefve Gregor och Glädjas
Karin. Rummet, försedt med alkov och prydt med konst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
