- Project Runeberg -  Från Siljans sagoland : berättelser från Dalarne /
163

(1913) [MARC] [MARC] Author: Lars Lunell With: Axel Hjelm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Katri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

163

— Du skull’ allt ha’ ett par näckrosor till i din krans,
du, Anders, sade Katri, när hon åter satt sig, och hon
utsträckte nu sin hand efter en af blommorna i sjön.
Samtidigt skulle ock Anders rycka loss en blomma. Men
denna barnens rörelse var mer än den lilla farkosten
tålde. Den stjälpte, och ett fasans skri hördes, när
barnen föllo i vattnet och ekan samtidigt af
vattenhvirf-larna fördes från dem. Men Anders var en duktig
simmare. Mången gång hade han täflat med de andra
gossarna i den nyttiga sporten, och härvid nästan
alltid afgått som segrare. Kraftigt grep han fast i
Kat-ris hand och lyckades också, ehuru ej utan möda,
hindra flickan att slå sina armar kring honom. Lyckligt
nådde han slutligen stranden och skyndade upp ur sjön
med sin börda.

Det blef en stund af ångest för Anders, ty
kamraten från skog och mark tycktes vara död. Varma
runnö gossens tårar, när han lutade sig ned öfver
flickan, som inom kort slog upp sina ögon och såg sig
förvirrad omkring. Så slog hon sina armar kring
Anders, som om hon ännu trott sig vara i nöd och fara.
Men så syntes hennes ångest försvinna vid ett
klarnande begrepp, och nu fylldes äfven Katris ögon af
stora, förlösande tårar. Anders följde härvid säkert
ingen anvisning från romantiska berättelser utan
in-stinktlikt, därtill förd af deltagande och tillgifvenhet,
kysste han bort tårarna i de vackra ögonen, och då
syntes där åter en solglimt i flickans nyss så förskrämda
blick.

Hastiga steg hördes nu i skogen. Med flämtande
andedrag nalkades någon den strand, där barnen voro.
Det var gamla farfar Sorrmonne. De grå, långa hår-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:45:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/siljans/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free