Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ofta anlitad och gärna hörd förebedjerska vid
otaliga »utsjungningar» bygden rundt i sina dar; nu
har man dock! ej på tio års tid hört hennes spruckna
och darrande åldringsstämma offentligen taga till
orda.
Men i dag är lilla Martha död, i dag måste
hennes stumma tunga åter tala. I dag är det
ljufvaste solskenet på hennes gråa gamlingsstig borta,
i dag är den kära gudsengeln åter faren ifrån dem
till sin himmelske fader. Så hviskar och klagar
hon; som en liten fågelunges pip och kvitter är
hennes tal, men icke ett ljud går förloradt för
hela den väldiga menigheten, alla ögon bli
skumma, alla bröst börja bäfva och häfvas. »Evige
Gud, jag lefver, men huru länge, det vet jag icke.
Jag måste dö, men när och huru och hvar, det
vet du, Herre, allena! Böj min vilja i allt hvad
jag gör och låter efter din heliga och kärleksfulla
vilja. Hon, som nu slumrar här, var förvisso
en af dina utsända att lysa oss före, och våra tröga
fötter vilja gå hennes vägar. Rätta oss, då vi
afvika, stöd oss, Herre, då vi stappla. Hjälp oss i
frestelsen, gif mod och kraft, gif seger öfver
världen och vårt eget kött. Oif oss den frid, som
endast du kan gifva. Herre Jesu! när vi med
dig vandra den smala vägen, så få vi ock med dig
ingå genom den trånga porten in i din faders
hus och se din härlighet. Amen!»
Så lofprisar hon, och den slitna gamla rösten
växer till nästan skrämmande patos, liksom då en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
