- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift /
42

(1931) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Tvärbanor mellan inlandsbanan och norra stambanan.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

slipersavstånd av respektive 810, 900 och 755 mm. Hällnäs och Storumans
stationer utvidgades avsevärt med anledning av banans tillkomst, varjämte
vid densamma anlades 17 trafikplatser.

illustration placeholder
40. Lycksele.


Arbetena påbörjades år 1920 och bedrevos så, att bandelen Hällnäs—
Lycksele kunde öppnas för allmän trafik den 16 december 1924 och
banan i sin helhet den 1 december 1930.

För bananläggningen hava stått till disposition dels av riksdagen för tiden
fr. o. m. år 1919 t. o. m. budgetåret 1930—1931 anslagna medel 18 875 000
kr., dels av Kungl. Maj:t anvisade 1000 000 kr. av arbetslöshetsmedel
eller sammanlagt 19 875 000 kr., därav 11 375 000 kr. av lånemedel.
Kostnaderna för bananläggningen hava vid 1930 års utgång uppgått till
18 754 565 kr. Härtill komma visserligen kostnader för en del
kompletteringsarbeten och för vissa anläggningar å Storumans bangård, men de
beviljade anslagsmedlen behöva dock icke i sin helhet tagas i anspråk.
Anläggningskostnaderna hava emellertid på grund av kristidens
fördyrande inverkan betydligt överskridit de ursprungligen beräknade.
Arbetena leddes av ingenjören C. J. A. Wästfelt som arbetschef.

3. Statsbanan Jörn—Arvidsjaur (Gubblijaure)



Samtidigt som 1917 års riksdag fattade beslut om byggandet av de tre
tvärbanorna mellan norra stambanan och inlandsbanan, beslöt riksdagen,
att denna senare bana skulle framdragas över Kasker och att den från
Jörn utgående tvärbanan skulle ansluta till inlandsbanan vid
Gubblijaure. En ändring i nämnda beslut vidtogs emellertid av 1928 års
riksdag, som bestämde, att inlandsbanan i stället för över Kasker skulle framgå
över Arvidsjaur, vid vilken plats Jörnbanans anslutning skulle äga rum.
Den omkring 7 mil långa sträckan Arvidsjaur—Gubblijaure kom således
icke till utförande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:47:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sj1931/2/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free