Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- BROAR
- I. Järnvägsbroar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BROAR
I. JÄRNVÄGSBROAR
Till järnvägsbroar hänföras alla broar, som hava att
uppbära tågbelastning, således utom broar över
vattenleder jämväl viadukter samt väg- och gatuportar
ävensom bangårdstunnlar.
I och med statsbanenätets utveckling har
brobeståndet vid detsamma avsevärt utökats. Medan det totala
antalet järnvägsbroar å de trafikerade linjerna vid 1906
års ingång utgjorde cirka 1 240 stycken med en sammanlagd längd av
omkring 17 300 m, uppgick motsvarande antal vid 1931 års ingång till cirka
1 700 stycken med en sammanlagd längd av omkring 27 500 m. Härvid
äro frånsedda såsom trummor betraktade broar med mindre än 1,5 m
avstånd mellan landfästenas framkanter. Ökningen är huvudsakligen
beroende på tillkomsten av nybyggda bandelar samt införlivning av
förutvarande enskilda banor med statens järnvägar men har även samband
med anläggandet av nya väg- och gatuportar, vilka erfordrats dels såsom
genomfart för helt nya vägar eller gator och dels för att ersätta de för
såväl järnvägs- som landsvägstrafiken, särskilt efter automobilismens
genombrott, farliga plankorsningarna mellan dessa båda trafikleder.
Antalet väg- och gatuportar, inräknat uti nyss nämnda totala antal
järnvägsbroar, var år 1906 cirka 375 och uppgår nu till cirka 510 stycken. Av
bangårdstunnlar, ett under omskrivna 25-årsperiod nytillkommet slag av
broanläggningar, finnes nu ett 20-tal.
I samband med ändring av enkelspåriga linjer till dubbelspåriga
hava ej så få broar blivit breddade eller ombyggda, varvid inlagts nya
broöverbyggnader antingen endast för nya spåret eller ock för båda
spåren.
Det övervägande flertalet av de äldre broarna har i förstärkningssyfte
måst ombyggas eller ändras. Sådana förstärkningsåtgärder hava mera
sällan vidtagits enbart av den grund, att broarna varit i dåligt skick, utan
som regel blivit nödvändiga till följd av behovet att öka banlinjernas
bärförmåga, så att de skulle kunna upptaga tyngre och hastigare trafik.
Åtskilliga av de, åtminstone för sin tid, märkliga järnvägsbroar, som finnas
särskilt omnämnda och beskrivna uti 1906 års minnesskrift (band II
sid. 219—298), hava därför nu helt borttagits eller, i några fall, överlåtits
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:47:52 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sj1931/2/0165.html
