Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift / 228 (1931) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Räler med tillbehör

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tabell 1, utvisande antal rälsbrott i huvudspår
	År	1878 års modell vikt per meter 27,27—27,80 kg			1873 års modell vikt per meter 31,23 kg			1874 års modell vikt per meter 33,00 — 34,00 kg			1899 års modell vikt per meter 34,00—34,50 kg			1920 års modell vikt per meter 39,70 kg
		Antal rälsbrott	Huvudspår		Antal rälsbrott	Huvudspår		Antal rälsbrott	Huvudspår		Antal rälsbrott	Huvudspår		Antal rälsbrott	Huvudspår
			belagt med dylika räler km	Antal rälsbrott per 100 km härav		belagt med dylika räler km	Antal rälsbrott per 100 km härav		belagt med dylika räler km	Antal rälsbrott per 100 km härav		belagt med dylika räler km	Antal rälsbrott per 100 km härav		belagt med dylika räler km	Antal rälsbrott per 100 km härav
1	1905	13	1 269	1,02	2	335	0,60	4	577	0,69	0	248	0	—	0	—
2	1906	8	1 219	0,66	11	332	3,31	3	568	0,53	3	318	0,94	—	0	—
3	1907	12	1 267	0,95	11	339	3,24	3	560	0,54	1	405	0,25	—	0	—
4	1908	13	1 209	1,08	5	329	1,52	3	545	0,55	0	407	0	—	0	—
5	1909	9	1 105	0,81	7	285	2,46	3	532	0,56	2	575	0,35	—	0	—
6	1910	4	1 004	0,40	4	281	1,42	3	490	0,61	3	725	0,41	—	0	—
7	1911	13	973	1,34	12	237	5,06	2	385	0,52	1	797	0,13	—	0	—
8	1912	17	982	1,73	4	181	2,21	1	256	0,39	3	931	0,32	—	0	—
9	1913	13	811	1,60	6	138	4,35	3	223	1,35	5	1 128	0,44	—	0	—
10	1914	23	711	3,23	1	85	1,18	1	212	0,47	4	1 325	0,30	—	0	—
11	1915	79	771	10,25	7	85	8,24	11	224	4,91	38	1 327	2,86	—	0	—
12	1916	50	808	6,19	13	77	16,88	4	197	2,03	137	1 367	10,02	—	0	—
13	1917	71	827	8,59	4	82	4,88	7	195	3,59	540	1 366	39,53	—	0	—
14	1918	37	906	4,08	9	81	11,11	2	194	1,03	102	1 386	7,36	—	0	—
15	1919	38	906	4,19	2	80	2,50	2	182	1,10	43	1 395	3,08	—	0	—
16	1920	27	909	2,97	5	76	6,58	8	146	5,48	19	1 493	1,27	0	26	0
17	1921	28	819	3,42	2	79	2,53	4	128	3,12	33	1 524	2,17	0	113	0
18	1922	21	935	2,25	3	78	3,85	0	128	0	28	1 540	1,82	1	113	0,88
19	1923	34	1 008	3,37	3	73	4,11	1	127	0,79	21	1 559	1,35	0	125	0
20	1924	39	1 082	3,60	2	74	2,70	3	140	2,14	79	1 570	5,03	0	125	0
21	1925	30	1 229	2,44	1	74	1,35	0	140	0	32	1 559	2,05	0	125	0
22	1926	34	1 190	2,86	5	74	6,76	1	126	0,79	59	1 549	3,81	1	125	0,80
23	1927	34	1 220	2,79	18	70	25,71	2	117	1,71	46	1 530	3,00	1	125	0,80
24	1928	24	1 269	1,89	22	66	33,33	5	113	4,42	110	1 500	7,34	0	125	0
25	1929	50	1 273	3,93	4	58	6,90	1	103	0,97	80	1 489	5,37	0	125	0
26	1930	22	1 262	1,74	0	92	0	3	137	2,19	46	1 462	3,15	0	125	0

rälsvandringshinder av olika slag. En del fästas vid rälsfoten genom kilverkan,
andra medelst skruv och andra åter klämmas fast genom fjädring i själva
hindrets material (stål). Som genomgående princip har tillämpats att rälen
icke bör försvagas genom upptagande av hål för hindrets fastsättande.
Rälsvandringshindret bör anbringas å rälen vid dess mellersta del, där rörelsen
vid av temperaturförändring orsakad längdförändring är minst. Det
bringas till noggrann anliggning mot en sliper, som i sin tur överför den
av rullande materielen förorsakade långsgående kraften till ballasten.
För att ernå tillräckligt stort motstånd med användning av minsta
möjliga antal rälsvandringshinder sammankopplas den sliper, mot vilken
hindren stöda, med lämpligt antal av angränsande sliprar medelst
plattjärn.

Rälsbrott. Under statsbanornas tidigare år var antalet rälsbrott litet
i jämförelse med rälsbrotten i andra länder. Till stor del berodde detta
säkerligen på den jämförelsevis ringa trafikintensiteten i vårt land,
vilket i viss mån bekräftas därav, att under de senare årens allt starkare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>