Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift / 373 (1931) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. GEOTEKNISKA KOMMISSIONENS METODER OCH ARBETEN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Huddinge, vid Tumba, vid Skärvsta mellan Rönninge och Södertälje, vid
Trunsta mellan Knivsta och Bergsbrunna med flera platser.

308. Storängsbanken efter förstärkningen, sedd från sydväst.

Omfattande banksprängningar i avsikt att nedpressa fyllningen till
bärande underlag hava företagits vid Norsesund och vid Vik mellan
Norsesund och Floda, vidare vid Fridhem och Norrviken mellan Krokek
och Åby samt vid Kuddby mellan Åby och Norrköping.

En större strandskoning av pålar och sprängsten har utförts utmed
Örekilsälven invid Munkedals bangård till skydd mot där uppträdande
stranderosion.

För att närmare belysa kommissionens arbete lämnas här nedan
redogörelse för tre av de platser, vid vilka mera omfattande undersökningar
utfördes, nämligen Storängsbanken, banken vid Vita Sikudden och
Säbylundsmossen.

Storängsbanken. Platsen är belägen ett par kilometer norr om Åby
station å sträckan Åby—Graversfors. Banan framgår här i en fortsättning av den
stora förkastningsbrant, som sträcker sig utmed Bråvikens norra strand förbi Getå.

309. Storängsbanken. Planskiss över utförda förstärkningar.

Terrasseringen för banan å den ifrågavarande sträckan har till största delen
åstadkommits genom å snedslänten anbragt bankfyllning. Å en kortare sträcka
utgöres spårets stöd utåt dalen av en hög stenmur, som utförts som kallmur.
Närmast berget, som här i allmänhet stupar brant ned eller sänker sig i branta
avsatser, förekommer i regel mer eller mindre mäktig morän. Moränen är vanligen
fast och torr men har här och var visat sig ganska uppblött och lös till följd av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>