Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- VII. STATENS JÄRNVÄGARS MARKFÖRVÄRV 1906—1931
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Markförvärv för dubbelspår och större linjeomläggningar
Då anläggningar av här ifrågavarande natur i främsta rummet äro ett
statens järnvägars och blott i andra hand eventuellt ett ortsintresse, hava
några villkor om kostnadsfritt tillhandahållande av mark m. m. ej
kunnat uppställas, utan hava kostnaderna för den erforderliga marken i regel
måst gäldas av statens järnvägar.
Förvärvande under 25-årsperioden av mark för dessa ändamål har
ombesörjts genom statens järnvägars försorg utom vad beträffar
dubbelspåret Rönninge—Ström, där arbetenas utförande handhafts av en av
Kungl. Majrt förordnad särskild byggnadskommission, som tillika
anskaffat den därför erforderliga marken.
Vid markförvärven har styrelsen använt sig av den expropriationsrätt,
som, på sätt ovan visats, tillkom styrelsen utan ansökan enligt 1866 års
förordning, respektive efter tillkomsten av 1917 års expropriationslag på
särskild framställning meddelats av Kungl. Maj:t. I vissa fall ha även
andra fångessätt förekommit. Så hava exempelvis i en del fall erforderliga
områden förvärvats mot avstående av motsvarande areal av statens
järnvägar tillhörig mark, som på grund av dubbelspårsbyggandet eller
linjeomläggningen blivit för järnvägsändamål obehövlig. Särskilt har dylikt
markbyte ägt rum, då i samband med anläggningar av nu ifrågavarande
slag utförts bangårdsombyggnader, varav vederbörande kommun jämväl
för egen räkning varit intresserad. Mark för västra stambanans nya
ingångslinje till Stockholm över Årsta holmar har förvärvats samtidigt med
ordnande av Stockholms bangårdsfråga.
En intressant specialform av markförvärv uppkom vid omläggning av
linjen Kållered—Lindome. Därvid framdrogs banan, som förut i denna
minnesskrift omnämnts, på bank över Sagsjön. Det område i sjön, som
togs i anspråk för järnvägsbankens uppförande, förvärvades genom
expropriation. Men på vederbörande vattendomstol ankom enligt lag
att bestämma, huru detta byggande i vatten skulle ske, ävensom de
ersättningar eller andra åtgärder, som därav föranleddes; och förpliktade
vattendomstolen styrelsen att lösa den närmast banken varande del av en
i sjön belägen ö, Sagön, enär ägaren därav efter bankanläggningen komme
att lida synnerligt men vid begagnandet av denna del, ävensom att till
markägare vid Sagsjön utgiva skadeersättningar till avsevärda belopp.
Beträffande krono- och ecklesiastik jord, som ingått i nu ifrågavarande
markförvärv, hänvisas till vad i det föregående anförts angående nya
statsbanor.
Byggnadskommissionen har likaledes använt sig av expropriation för
markanskaffningen, där ej upplåtelse kunnat ske genom köp eller byte.
Markförvärv för bangårdar och bangårdsutvidgningar m. m.
För de nya stationer, inklusive drifts- och rangerbangårdar, som å de
trafikerade banorna anlagts under 25-årsperioden, har mark — som av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:47:52 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sj1931/2/0442.html
