Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tågbelysning - Tåguppvärmning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utsträckning använda överföringen medelst läderrem kunde enligt tidigare
vunnen erfarenhet icke komma ifråga, och man försökte de första åren att
överföra drivkraften med tillhjälp av kilremmar (läderlänkremmar)
respektive rullkedjor. Ehuru dessa voro omsorgsfullt inneslutna i
skyddskåpor, som för rullkedjorna voro oljefyllda, inträffade ofta
driftstörningar genom kedjebrott, och man började då utföra försök med en
kraftöverföring medelst koniska kuggdrev och kardanaxel, bild 441, liknande
den å automobiler använda. Dessa försök med kardandrift påbörjades i
juni 1925 och slogo så väl ut, att man nästföljande år beställde ett större
antal kardandrivanordningar och därefter fortsatte att införa dylika.
Kardanöverföringen är numera den vid statens järnvägars vagnar med
elektrisk belysning allmänt använda drivanordningen. Det må i detta
sammanhang nämnas, att man under den stränga och snörika vintern
1928—1929 vid flera utländska järnvägar haft anledning till missnöje med
där använda drivanordningar (rem eller kedja) och därför inhämtat
närmare upplysningar om den svenska kardan-drivanordningen i angivet
syfte att avprova denna.
Vid valet av lampspänning hade det måhända legat närmast till hands
att taga den vanliga lampspänningen på 110 eller 220 volt, men man
bestämde sig för endast 24 volt, enär en dylik låg spänning medför en något
minskad kostnad för batterianskaffning samt har en gynnsam inverkan
på lampornas livslängd.
Generatorerna upphängdes till en början regelbundet vid
boggiramverket, bild 442, men visade sig detta ej tillräckligt motståndskraftigt mot
den av generatorns vikt m. m. förorsakade extra ansträngningen, varför
generatorerna numera regelbundet upphängas vid underredets balkar,
bild 441.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
