Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift / 625 (1931) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. ÅNGFÄRJOR

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bevågenhet. Såsom av tabell 2 å följande sida framgår, steg antalet resande
snabbt, och även godstrafiken har visat en ökning, som knappt var väntad.

I regel äro en svensk och en tysk passagerarefärja samtidigt i trafik.
Inbördes skifta färjorna var sjätte vecka efter i stort sett samma princip,
som tillämpas beträffande ångfärjan »Malmö». De ordinarie
passagerareturerna från Sassnitz på
natten och från
Trälleborg på morgonen
utföras av tysk färja, under
det turerna från Sassnitz
på middagen och från
Trälleborg på natten
utföras av svensk färja.

Gångtiden från färjeläge
till färjeläge är på dessa
turer i regel 4 t. 10 min.
Å passageraretur
medtagas alltid post- och
resgodsvagnar samt
godsvagnar i den mån
spårutrymmet så medger.

När två färjor äro i trafik, utföra de — förutom passagerareturerna
— vardera två godsturer. Vid tider av livlig godstrafik äro tre
färjor i trafik samtidigt. Efter godsfärjan »Starkes» sättande i trafik är
det meningen, att denna färja skall utföra godsturerna under tiden 15
januari—15 april samt eventuellt någon tid på hösten under de då
vanligen livliga transporterna av fisk, levande djur m. m.

546. Salongen å godsfärjan »Starke».

Järnvägsstyrelsen har, alltifrån det ångfärjeleden övertogs av statens
järnvägar, energiskt strävat efter att förkorta restiden för passagerare
och gods och att även i allt övrigt söka utbilda leden att motsvara, vad
som landet rimligen kan begära av sin viktigaste förbindelseled med
kontinenten. Genom södra stambanans beslutade elektrifiering ända ned
till Trälleborg kommer restiden mellan Stockholm och Trälleborg att
inom några år väsentligen förkortas. Även å tysk sida stå genom svenska
statens medverkan de gamla förkrigsplanerna att förmedelst en bro
förbinda ön Rügen med det tyska fastlandet inför sitt förverkligande. Denna
förbindelse kommer att utföras i form av en 4 km lång järnvägslinje,
varav den 2,5 km långa delen över Strelasund ledes över en 18 m bred
järnvägsbank, vars ena hälft avsetts för de båda järnvägsspåren och den
andra för landsväg. Järnvägsbanken skall börja på fastlandet något söder
om Stralsunds hamn samt framdragas i nordvästlig riktning över
nordsidan av den i sundet belägna Dänholm och nå ön Rügen ungefär där
Altefährs nuvarande bangård ligger. Det beräknas, att broförbindelsen
mellan Rügen och tyska fastlandet blir färdig ungefär samtidigt med
nyssnämnda elektrifiering av linjen Järna—Trälleborg, och kan man förutse,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>