Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift / 720 (1931) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kortfattade uppgifter angående verkstadsanläggningarnas utveckling 1906—1931

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utveckling. Även om åtskilliga tekniska förbättringar i driften kunde införas,
lämnades byggnadens yttre i stort sett oförändrad ända till den tidpunkt,
då verkstaden i anledning av bangårdsutvidgningar, som togo verkstadens
område i anspråk, måste helt nybyggas på annan plats. På grund av
tidsödande underhandlingar i bangårds- med tillhörande markfrågor dröjde
det hela tio år från det att erforderliga byggnadsanslag beviljades och
till dess att inflyttningen i den nya verkstaden, belägen vid Fjällbo i
närheten av Partille station och i anslutning till statsbanornas
rangeringsbangård, kunde ske. Inflyttningen skedde vid årsskiftet 1928—1929.

Den nya verkstaden utfördes enligt den äldre gängse planen för
vagnverkstäder. Det nya arbetssystemet, som för sin rätta tillämpning
fordrade en annan grundplan än den äldre, hade nämligen då ännu ej fått
någon fastare utformning inom den internationella verkstadsdriften vid
järnvägarna. Först sedan byggnaden hunnit till största delen färdigställas,
förelågo sådana upplysningar från i utlandet igångsatt drift enligt flytande
systemet, att man ansåg sig kunna göra ett försök härmed i den nya
Göteborgsverkstaden. I följd härav vidtogos några smärre förändringar å
byggnaden, och man lyckades härigenom komma till en ganska god
lösning av planläggningsfrågan i och för flytande systemets införande. År
1926 nedlades lokreparationerna i Göteborg, och kort därefter planlades
nedläggandet av verkstaden i Liljeholmen, varigenom reparationsmaterial
i vagnar kunde överföras bl. a. till den nya verkstaden i Göteborg.

595. Plan över Tomtebodaverkstaden.

Denna verkstad omfattar därför i huvudsak vagnverkstad med ett
anslutet nedmonteringsskjul samt en friliggande kontorsbyggnad; strax
härintill ligger huvudförrådet för verkstaden och Göteborgsdistriktet. Under
år 1929 uppfördes i anslutning till verkstaden ett hyvleri med tillhörande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>