Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Energiförbrukningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stora trafikökning, som direkt måste tillskrivas de fördelar,
elektrifieringen medfört för de resande. Frånvaron av rök, den snabba
igångsättningen och den mjuka gången samt den betydligt ökade tåghastigheten
synas i hög grad uppskattas.
Det ekonomiska resultatet av elektrifieringen ansågs emellertid till en
början mera ovisst, beroende på de oväntade
förändringar i prisläget, som uppkommo
omedelbart efter genomförandet av elektrifieringen
av linjen Stockholm—Göteborg. Strömavgiften
var också till en början rätt så hög — 3,75 öre
per kilowattimme för trefasström med 6 300
volts spänning, levererad vid
omformarestationerna. Genom av särskilt tillkallade
sakkunniga verkställd utredning fastställdes emellertid gällande
marknadspris för ström av den art, som användes för banelektrifieringen.
Därvid blev även utrönt, att belastningsförhållandena för bandriften
ställde sig avsevärt bättre än som från början beräknats. Strömpriset
sänktes av hänsyn till dessa omständigheter, så att det kom att utgöra
endast omkring 2,75 öre per kilowattimme. Driftsekonomien för
elektrifieringen förbättrades härigenom avsevärt, men även andra oberäknade
vinster uppkommo. Sålunda kunde en utgiftsminskning för personal av
ej mindre än 1 580 000 kr. per år påvisas, under det besparingen genom
utbyte av lokomotivstenkolen mot elektrisk ström, som vid föregående
utredningar varit dominerande, visade sig uppgå till endast omkring
80 000 kr. per år. När därför under år 1929 en utredning verkställdes
för konstaterande av det ekonomiska resultatet av elektrifieringen
Stockholm—Göteborg, visade det sig, att driftkostnaderna för den elektriska
driften ställde sig lägre än för den förutvarande ångdriften samtidigt som
genom den på grund av elektrifieringen uppkomna trafikökningen
erhållits en betydande inkomstökning.
632. Varaktighetskurva för belastningen vid malmbanan. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>