Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalekonomisk historik. Af Amanuensen Fil. lic. E. F. Heckscher - Stationssamhällena och industrien på landsbygden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Antalet fabriker:
Antal %
Städer................................................... 4 079 34,10
Landsbygd[1]
............................................... 7 883 65,90
______________________________
Riket.................................................... 11 962 100,00
Antalet arbetare:
Antal %
Städer..................................................... 115 492 41,57
Landsbygd[2]
................................................. 162 361 58,43
______________________________
Riket...................................................... 277 853 100,00
Tillverkningens värde:
Kronor %
Städer................................................ 580 932 641 49,20
Landsbygd[3]
.......................................... 599 751 826 50,80
__________________________________
Riket................................................. 1 180 684 467 100,00
Alltså finner man att nära två tredjedelar af antalet fabriker, närmare
tre femtedelar af antalet arbetare och mer än hälften af tillverkningens värde
faller på landsbygden. Och detta är dock ej allt, ty därtill kommer
bergshandteringen, som samma år sysselsatte 30 869 arbetare, utan tvifvel nästan
uteslutande bosatta på landsbygden. Lägges sistnämnda siffra till antalet
arbetare inom industrien, får man upp landsbygdens andel till 62,59 % af
rikets arbetare i industri och bergshandtering. Till jämförelse kan nämnas,
att i Förenta staterna enligt 1900 års folkräkning nära två tredjedelar
(63,5 %) af landets produktion efter tillverkningsvärdet beräknad var
förlagd till städer på mer än 20 000 invånare samt att öfver fyra femtedelar
(resp. 81,1 % och 80,1 %) af tillverkningsvärdet och af arbetarantalet
tillhörde alla städerna tillsammans. För landsbygden återstod sålunda i
Förenta staterna endast en knapp femtedel, mot tre femtedelar hos oss.
Det faller genast i ögonen vid en blick på ofvanstående tabeller, att
landsbygdens öfvervikt är störst beträffande antalet fabriker, därnäst
beträffande arbetarantalet och minst med hänsyn till tillverkningsvärdet. Detta
uppenbarar det förhållandet, som visst icke är något egendomligt för Sverige,
att de mindre företagen ha sitt säte på landsbygden. Pr fabrik ställer sig
arbetarantalet för städerna 28,3, men för landsbygden 20,6, medan
produktionsvärdet pr arbetare i städerna är 5 030 kr, men på landet endast
3 694 kr - sannolikt en antydan om den starkare användningen af
maskinkraft i städerna. Visserligen skulle dessa siffror sannolikt förändras
ganska ansenligt, om bergshandteringen äfven kunde räknas med, men för
den egentliga industrien är förhållandet uppenbart.
Äfven handtverksindustrien företer i hufvudsak samma fördelning som
den egentliga fabriksindustrien, i det att nästan jämnt tre femtedelar (59,95 % )
af hela antalet handtverkare och handtverksarbetare tillhöra landsbygden
(inberäknadt köpingarna). Detta innebär en ganska öfverraskande
utveckling, som tillhör de senaste 50 åren, ty dessförinnan var regeringen som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
