Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalekonomisk historik. Af Amanuensen Fil. lic. E. F. Heckscher - Järnvägarnas inflytande på städernas utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
särskildt Landskrona, kvarnindustri för Landskrona och Halmstad o. s. v.
Det är en profkarta på olika näringsgrenar, där – till stor del naturligtvis
på grund af de norrländska städernas frånvaro – det sista halfva
århundradets nya industrier spela en ganska litet framträdande roll, ett
tecken till alla andra på att landsbygden har den största betydelsen för
Sveriges industri.
Emellertid är det dock en gemensam slutsats som synes kunna dragas
ur en granskning af de olika städernas utveckling, nämligen den
slutsatsen, att städer som för sin blomstring äro beroende af annat än näringar
i egentlig mening ha gått tillbaka i relativ betydelse. Af de 15 relativt
aftagande städerna äro nämligen 11 följande: Karlskrona, Kristianstad,
Kalmar, Falun, Uppsala, Lund, Vänersborg, Nyköping, Visby, Linköping, Växjö.
Särdeles påfallande är det stora antalet residensstäder i denna lista. I
detta starkare betonande af stadssamhällenas ekonomiska sida återspeglar
sig otvifvelaktigt den allmänna utveckling hvari järnvägarna äro en
hufvudfaktor, och såtillvida kan man utan tvekan tala om deras inverkan
på resultatet. Eljest är denna inverkan fortfarande svår att finna, och att
antalet järnvägar ej är afgörande för en orts uppblomstring visar
Kristianstad, som befinner sig i midten af ett ovanligt tätt, ehuru visserligen ganska
planlöst järnvägsnät, men som icke desto mindre sjunkit starkare i relativ
betydelse än någon annan svensk inlandsstad. Emellertid skall en
redogörelse för olika städers befolkningsutveckling uppvisa järnvägarnas
inflytande i de olika fallen.
Det finnes ingen stad hvars utveckling till den grad uppenbart
påverkats af järnvägarna som Borås, såsom nyss nämndt en af de två städer,
hvilkas relativa uppgång varit starkast. Redan banan Varberg–Borås har
möjligen påskyndat samhällets utveckling, som varit god alltsedan dess
öppnande 1880, men det afgörande ögonblicket inträdde med öppnande af
Göteborg–Borås järnväg i december 1894 och de nya exportmöjligheter
för stadens textilindustri, som inträdde därmed. Verkan var nästan
ögonblicklig. Den årliga folkökningen var efter femårsperioder
1881–85.................... 270 1891–95................. 466,2
1886–90.................... 407,2 1896–1900............... 1 079,8
och i års siffror
1894 ........................ 531 1898 ......................... 1,401
1895 ........................ 793 1899 ......................... 1,353
1896 ........................ 838 1900 ......................... 712
1897 ........................ 1,095
Under tioårsperioden 1890–99 hade Borås i förhållande till sin storlek
den största folkökningen af alla Sveriges större städer och detta både
beträffande inflyttning och naturlig folkökning.
En ännu starkare och mera afgörande ökning under järnvägens direkta
inverkan visade Östersund på 1870- och 1880-talen, men detta är redan
behandladt i annat sammanhang.[1] Alldeles slående är äfven, såsom var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
