- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning / Del 2. Bana och byggnader /
477

(1906) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

SIGNAL- OCH FÖRREGLINGSANORDNINGAR.

Signal- och förreglingsanordningarna utgöra en mycket viktig och betydelsefull faktor inom järnvägsväsendet.

Vid de äldsta järnvägarna, hvilka som bekant anlades i England, användes icke dylika anordningar, och de voro ej heller erforderliga, enär järnvägstrafiken då bedrefs endast på dagen och tåghastigheten var ringa. Allteftersom trafiken ökades och tågen kommo att framföras med större hastighet, visade det sig emellertid behöfligt att införa signaler eller vissa i reglementarisk väg föreskrifna tecken för meddelanden mellan tåg-, ban- och stationspersonalen och att därjämte göra signalinrättningarna beroende såväl af hvarandra som ock af i tågets väg befintliga växlar, svängbroar m. m. Utvecklingen af dessa anordningar har fördenskull framtvingats af och fortgått jämsides med stegringen af fordringarna på tågens snabba och säkra framförande och har nu så framskridit, att anordningarna fylla mycket långt gående anspråk.

1.        FASTA SIGNALINRÄTTNINGAR OCH SIGNALREDSKAP.

Då de första järnvägarna i Sverige öppnades för trafik infördes ett efter utländskt mönster anordnadt signalsystem, som bibehölls i nästan oförändradt skick till långt in på 1870-talet. Därefter hafva emellertid förändringar i detsamma vidtagits flera gånger, i det att föråldrade och otidsenliga signaler afskafTats och nya signaler införts.

Inom signalväsendet spelar fargen å signalbilderna en stor roll, och fördenskull måste järnvägspersonalen hafva normalt färgsinne. Många af de viktigaste optiska signalerna skilja sig nämligen blott genom olika färg, och gäller detta särskildt nattsignalerna äfven om vid dessa formen
af det gifna signaltecknet i vissa fall är afgörande. I likhet med de flesta signalsystem för järnvägstrafik har det hos oss använda grundats på att rödt betyder »stopp» eller att tåg skall stanna, att grönt betyder »varsamhet» eller att tåg skall gå långsamt, och att ofärgadt sken från signallykta betyder »allt väl» eller att tåg får obehindradt framgå.

Enligt gällande signalordning utgöras signalmedlen af dels fasta signalinrättningar — hvartill räknas skifsignalinrättningar och semaforer samt känningsskifvor eller som de numera benämnas: försignalinrättningar — dels ock af den s. k. signalredskapen.

Skifsignalinrättning (fig. 322), hvilken jämte öfriga fasta signalinrättningar begagnas till skydd för tågen vid trafikerandet af stationer, passerandet af bankorsningar och svängbroar m. m., består af en å en mast anordnad skifva eller plåt, som kan inställas antingen tvärs för eller längs med banan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:37:07 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sj50/2/0529.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free