Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
användning. Under det att vid ingången af år 1892 funnos 2,746 km
vi-saretelegrafledningar, vid hvilka å stationerna användes 372
visaretelegraf-apparater, voro motsvarande siffror vid slutet af år 1895: 3,138 km och
372 apparater, år 1900: 2,639 km och 319 apparater, samt vid slutet af
år 1905: 1,750 km visareledningar med 214 apparater.
Förutom de telegrafanordningar, hvilka tjäna den reguljära
järnvägstrafiken, hafva äfven såsom förut antydts anstalter vidtagits för att
tillgodose de vid trupptransporter stegrade anspråken å telegrafinrättningarna.
För detta ändamål hafva under åren 1901—02 vid bandelarna norr om Krylbo
dels telegrafledning inledts till äfvensom anordningar för telegrafapparats
insättande vidtagits å sammanlagdt 34 militärmötesplatser, dels anstalter
träffats å vissa trafikstationer vid dessa banlinjer för att, då nämnda
militärmötesplatser tagas i anspråk, erforderliga afstängningsanordningar m. m.
må å trafikstationerna skyndsamt kunna tagas i bruk, på det att den genom
mötesplatserna mera trafikerade telegrafledningen må på lämpligaste sätt
kunna tjäna denna trafik, dels ock slutligen upplag af de för nämnda
ändamål erforderliga telegrafapparater anordnats, så att desamma må med
minsta möjliga tidsförlust kunna transporteras till sina respektiva
bestämmelseorter.
Som ofvan nämnts hafva de först använda telegraferingssystemen i
huf-vudsak bibehållits och tillämpas fortfarande. Visaretelegraf anordnas dock
numera icke vid nya banor utan får i stället å linjer där den redan funnits
inrättad alltmer lämna rum för morsetelegrafen. De förbättringar i fråga
om detta sistnämnda system, som under årens lopp vidtagits, hafva —
oafsedt mindre ändringar i de använda apparaterna, såsom
skrifmaskiner-nas förseende med färgtrissor i stället för de från början använda stiften för
alstrandet af morsetecknen m. m. — hufvudsakligen varit ägnade att
åstadkomma ett system, som erbjuder den största säkerhet för ett fullgodt
funk-tionerande, hvarvid särskildt omsorg ägnats åt att vid omkoppling af
ledningarna vid de s. k. växlingstelegrafstationerna telegraferingen ostördt och
på ett fullt tillfredsställande sätt kan skötas utan att den härför använda
personalen behöfver hafva någon speciell telegrafutbildning.
Ett telegrafnät med så stor utsträckning som de svenska statsbanornas
och där de flesta ledningarna, icke blott såsom förut nämnts ledningarna
för sluten kedja utan äfven de för telegrafkorrespondens på längre afstånd
afsedda ledningarna för öppen kedja, äro inledda till ett flertal stationer,
fordrar nämligen med nödvändighet att ledningarna uppdelas i vissa sträckor,
så att t. ex. ledningen vid en sträcka kan begagnas utan att detta inverkar
störande på den del af samma ledning, som kommer på närmast liggande
sträcka. Äfven ur teknisk synpunkt sedt har detta uppdelande i sträckor
varit påkalladt för att kunna åstadkomma telegraferingen utan att använda
alltför stora batterier. Genom denna uppdelning har likväl icke rests
något hinder för att vid behof kunna telegrafera öfver flera sådana sträckor
utan att telegrammet behöfver på vägen tagas emot och upprepas,
transiteras. Vid ändpunkterna af nämnda sträckor finnas nämligen s. k.
öfver-dragningsstationer anordnade, vid hvilka telegrammen automatiskt repeteras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
