Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skifva; för hvarje gång nattvakten under sin rond passerar de platser, där
tillhörande kontrollås äro uppsatta, och därvid insticker en medförd nyckel
i låset, sättes ett inkoppladt batteri i verksamhet och alstras nämnda tecken
i urets pappersskifva. Dylika kontrollanordningar finnas vid järnvägen
uppsatta i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Afven vid gasklockor hafva elektriska signalinrättningar blifvit använda
för liknande ändamål som för vattencisternerna ofvan blifvit nämndt.
Sålunda finnes en automatiskt verkande elektrisk signalanordning vid
acetylen-gasklockan i Hessleholm.
Elektriska signalinrättningar hafva således vunnit tillämpning på många
olika områden vid statsbanorna såväl för tryggande af trafiksäkerheten å
bana och stationer som för andra mindre viktiga ändamål. Det är i fråga
om den vid dessa anläggningar använda strömkällan att märka, såsom vid
flera af dem redan angifvits, att galvaniska batterier så småningom måst
lämna plats för magnetinduktorer för att alstra den erforderliga elektriska
strömmen, och orsaken härtill har varit att större säkerhet härigenom
vin-nes. Denna den elektriska induktionsströmmens öfverlägsenhet öfver den
galvaniska strömmen vid säkerhetstjänsten för tågtrafik kommer måhända
bäst till synes genom de alltmer använda elektriska
blockeringsinrättnin-garna, för hvilka redogjorts i artikeln Signal- och förreglingsanordningar.
STARKSTRÖMSANLÄGGNINGAR.
ELEKTRISK BELYSNING.
Under den tilländalupna första 50-årsperioden af statsjärnvägarnas
tillvaro har starkströmstekniken från att vara så godt som okänd genomgått
en storartad utveckling, tills den nått sin nuvarande höga ståndpunkt.
Dess praktiska tillämpning kan numera sägas sträcka sig nära nog till alla
tänkbara områden, och dess utvecklingsmöjligheter än vidare äro långt ifrån
begränsade. Likasom den enskilda industriidkaren skyndat att tillgodogöra
sig alla nyare uppfinningar inom detta område, så har ock
järnvägsförvalt-ningen låtit sig angeläget vara att, där så befunnits lämpligt, i
järnvägstrafikens tjänst begagna sig af de inoni starkströmstekniken gjorda framstegen.
Till en böljan och innan elektriska maskiner hade konstruerats för höga
*spänningar var man, om lämplig vattenkraft icke fanns tillgänglig i
förbruk-ningsställets omedelbara närhet, hänvisad att begagna sig af ångkraften för
erhållande af den elektriska strömmen, men sedan maskiner och
transformatorer för frambringande af högspända strömmar kommit till utförande,
är man numera i stånd att på stora afstånd från vårt lands rikliga,
naturliga kraftkällor utnyttja den tillgängliga energien på de platser, där
elektriciteten med fördel kan användas. Såsom af det följande framgår var det
därför också i böljan hufvudsakligen ångkraftsanläggningar, som kunde
tagas i anspråk för järnvägsbehof, men på senare tiden hafva
vattenkraftscentraler alltmer funnit användning.
Den elektriska starkströmstekniken vann sin första tillämpning vid
statsbanorna i och för belysningsändaniål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
