Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilken sednare de derföre trott sig skyldige, att genom
logenens och smädelsens vapen, i brist på några andra och
bättre, försvara.
Men kan man anse dessa literalurens smädelser
såsom det egentliga Tyska folkets röst, såsom uttryck
af dess verkliga tänkesätt emot Carl Johan? Vare det
långt ifrån oss, att påstå något sådant! Yttranden af
en annan och alldeles motsatt art hafva, såväl
muntligen som inom literaturen, kommit ifrån detta håll, som
inför den oveldiga pröfningen ådagalägga en ren och
äkta känsla af både tacksamhet och tillgifvenhet. Denna
känsla har äfven försökt att gifva sig ett offentligare
uttryck, som är så mycket mer talande, som det är en
frisinnad protest emot literaturens smädelser. — Det var
1840, som ett förbund af välsinnade Tyske män läto vid
Goeriz, i trakten af Wittenberg, uppresa en minnesvård,
som består uti ett colossalt jernkors med denna inskrift:
"Hier stånden mit Ihren siegreichen Heeren Gustaf d. II
Adolph 1631 und Carl XIV Johan 1813. Sie kämpften
fur Deutschlands Freiheit. Der Deutschen Dank weihete
diese Slätte". Denna minnesvård är enkel, sann och
betydelserik. De Tyske män, som upprest den, hafva
ställt Carl Johans namn på dess rätta plats, vid sidan
af Gustaf Adolphs. De kämpade för Tysklands frihet,
säger deras tacksamma känsla; och dessa ord betyda
mer, än som tyckes ligga i deras bokstafliga innehåll.
Tysklands frihet är djupt införlifvad med mensklighetens
sak, med dess högsta mål. Nationerna hafva i kraft af
sina naturliga anlag och den utvecklings-character, dessa
under tidernas lopp vunnit, olikartade uppgifter sig
förelagda i försynens stora plan. Tyskarna kunna icke mäta
sig med Fransoserna i den förmåga, att åt tankens inre
kraft gifva uttryck i handling och ord, hvilken vanligen
kallas talang, och icke med Englands söner uti den
positiva snillekraft, som gör deras land till fosterjord för
den mägtigt genomgripande handlingens personliga proto-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
