Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tätt fintandad, nästan liksom på L. rupestris,
m. fl., hvilka utgöra slägtet Crenilabrus Cuv.
Fjällen äro stora, nästan rectaugulära, med
den fria kanten något rumlad; längden ungefär
ii af bredden, men de beläcka hvarandra till
större delen. Central-arean är ganska stor,
upptagande hälften af fjällets längd och hredd, tätt
prickig. Fjällränderna löpa i spetsdeleu
concen-triskt med Ijällkanten, men i sidodelarne löpa de
något snedt, sä att de mot roten aflägsna sig
från kanten inåt fjället. Långsränderne äro
endast tydliga i fjällets rot-del, hvars kant är starkt
tandad. Mellan sidolinien och ryggfenan ligga 6
fjäll, mellan den och bröstfenan 19 till 20, i en
sned rad. Sidoiinien, som löper parallelt med
ryggen, och är böjd efter den, liksom på alla
våra Labrus-arter, betäckes af 46 ä 47 Ijäll,
försedda med en liten uppåt böjd slemkanal. De
bakre af dessa fjäll ligga vida tätare än de främre,
och fortsättas ut på stjertfenan. Sidoliniens
fortsättningar på hufvudet utgöras af ganska fina
porer; men äro belägne såsom hos de flesta
andra fiskar. Det fjälliga fältet framom förlocket
sträcker sig, under ögat, ej längre fram än till
lodräta linien från ögats främre kant; på våra
öf-riga, och alla andra mig bekanta Labrus-arter
fortsattes det längre fram emot munnen. Artics
är belägen något bakom midten af hela
kroppslängden, under 1 (i:d<j ryggstrålen.
Ryggfenan börjar midt öfver gällockets bakre
spets; den är jämnhög, med första strålen något
kortare och några af de bakre längre. De främre
16 ä 19 äro hårda, hela och hvassa, med
spetsig hudflik på udden såsom vanligt; de öfriga,
11 till 14, äro ledade: den forsla enkel, den
2:dra och 3:dje en gång klufne, de öfrige klufue
med ytterligare klutven bakre gren. De två
sista sitta så tätt tillhopa all de lätt kunna anses
för en enda. Hos båda könen finner man dessa
strålar variera: 18+12 eller 13, 17+13, 16+14
så att de tillhopa utgöra 30 eller 31. Jag har
ej sett några med 19+11 strålar, såsom andra
oppgifvit.
Analfenan sitter midt emot 17:de till sista
strålen af ryggfenan och har nästan samma höjd
och form som den, men de 3 taggstrålarne äro
gradvis korlare. De mjuka strålarne äro 11,
sällan 10 eller 12, bildade liksom ryggfenans, men
de 2 sista sitta ej så nära tillsamman.
Bröstlenan är bred och kort, v. p. 4 af
hufvudets längd, trubbigt rundad med 16 strålar,
sällan 17; den första är ganska kort och enkel;
2:dra enkel, föga kortare än 3—5 som äro klufne;
de (oljande djupare, två gånger klufne; de sista
6 aftaga i längd.
Bukfenan sitter bakom bröstfenan, midt
under dess längd, och är i eller i längre än den,
med 6 strålar, hvaraf den första är hård och
spetsig, samt uppnår 5 af fenans längd; de
följande ledade, tre gånger tvåklufne; den 3:dje
längst; den sista nära lika lång som den första.
Stjertfenan vid roten fjällig, kort, tvär med
rundade hörn; har 11 lika långa, tre gånger djupt
klufue strålar, samt, på hvardera sidan, en
något kortare, enkel, och omkring 6 ganska korta
otydliga.
Inre dehw. (? i Juli). Tarmkanalen är
kort, föga böjd. Oesophagus slutar i en ganska
liten, ej tjockare magsäck, från hvars sida den
andra ventrikeln utgår i rät vinkel. Denna är
tjockväggad, men ej vidare än oesophagus och
tarmen, och saknar appendices pylorica;. Mjelten
stor, aflångt 3-kantig, mörkröd. Lefvern stor,
blekt rödgrå, med breda, plattade lober, som
sammanhänga med en smal mellandel; den
ven-slra föga större, något längre än den högra, med
en liten, smal flik i kanten. Gallblåsan liten,
trind, blekt gulaktig. Simblåsan är stor, tunn,
fastväxl långsåt buk-caviteteus ryggsida. Inre
hinnan är fastare, på insidan mot främre ändan tätt
beklädd af små blekröda rosetter. Njurarne ligga
baktill i bukcaviteten, med utlorsgång till den
papillformiga bakre öppningen i anus.
Äggstoc-karne äro baktill förenade, och hafva såsom
vanligt en gemensam, kort och vid utförsgång till
mellersta öppningen i anus. I Juli innehöllo de
nybildade, lina och talrika ägg. (På de exemplar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
