Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af dessa taggar klufna i spetsen).
Munöppningen liten, halfcirkelformig eller inåulik, ligger
på hufvudets undersida oeh är ieke uppstigande;
munviken slutar under orbitaus främre kant.
Käkarna, af hvilka dun öfre är längst, äro
väpnade med ytterst fina, koniska oeli raka länder,
med något inåt svalget böjda spetsar; tänderna
sitta i flere oregelbundna rader, så alt de utgöra
breda fält. Svalg benen, 2 runda ofvan och 2
triangulära nedan, äro lätt beströdda med
mycket fina tänder. Gälöppningarna medelmåttigt
stora; förlockel aflångt fyrkantigt, nästan
dub-belt så långt som bredt, har uli den nedre
vinkeln baktill en utskjutande taggspets, öfver
hvilken det lilla loekel ligger, som bildar en knöl
och är (astad t vid en membran, som sträcker sig
till nacken, der den har sitt läste. Näsborrarne
hafva 2:ne öppningar på hvarje sida, den främre
tubformig, den bakre öppen och mycket liten.
Ögonen, som ligga högt mot pannan äro små och
nästan runda; orbituns diameter på längden är
lika med afståndet mellan ögonen, dess afstånd
från nosspetsen kortare än till gälöppningen.
Or-bitans öfre kauL bildar en uppstående kam,
från hvilken tvenne, bakåt divergerande
upphöjningar utgå, som sluta, den öfre med en knöl,
den undre med en trubbig tagg.
Suborbital-benen äro af en långsträckt form, det främre
ojeruut på ytan och liar i nedre kanten 3
upphöjningar och lika munga fördjupningar; del bakre,
som är större, har fyrkantig form och, i midten
af den nedre upphöjda kanten, en bakåt riktad
benpigg. Depå hufvndel förekommande taggarne
äro således 8: 4 i nosspetsen och 2 på hvarje
sida om hufvudet, den främre på
suborbitalbe-uet, den bakre på förlocket. På hufvudet
förekommer dessutom, livad som är karaklerislikt
för arten, en mängd korta skäggtrådar, såsom 2
mellan näsborrarna, 4 på öfre käken, många på
den undre och ännu flera på gälhinnorne.
Kroppen är beläckl med sköldformiga fjäll,
hvilka hafva en rygg eller hoptryckt upphöjning,
som på de flesta slutar med en mer och mindre
skarp spets, hvilken sträcker sig bakåt öfver det
nästliggande fjällets kant. Dessa sköldar ligga i
ordentliga rader, som bilda på längden gående
kammar eller kanter. Ryggen och en del af
sidorna betäckas af tvenne sköldrader, uti hvilka
sköldarna, i synnerhet de främre invid nacken,
äro mycket större än de öfriga, och de första,
särdeles på äldre individer, sakna äfven den
bakåt riktade spetsen. Dessa rader, som bestå af
omkring 20 sköldar, bilda en fördjupning utåt
rvg-gen, äro bredare framtill och aftaga småningom
i bredd mot andra rygglenan, vid hvilkens nedlälda
spets de förena sig och bilda derifrån till
stjertfenans rot endast en rad, som utgöres af omkring
12 sköldar. Under buken finnas tvenne
sköld-rader, af omkring 20 sköldar i hvarje, till
utsträckning och läge analoga med ryggens; de
sammanlöpa vid slutet af analfenan och bilda
derifrån till stjertfenans rot, en enkel rad af 12
sköldar. Denna, så väl rygg- som
buksköl-darnes förening gör, all kroppen är framtill
8-och baktill 6-kantig. Mellan dessa sköldrader
löpa tvenne andra parallell utåt hvardera sidan
af kroppen; den öfre på hvarje sida består af
omkring 27 sköldar, börjar vid bröstfenans
ned-fälda spels och sträcker sig derifrån i rak liuie
till stjertfenans rot; den uedra börjar vid
bröstfenans rot, består af omkring 34 sköldar, och
slutar likaledes vid stjertfenan. Utom dessa i
ordentliga rader liggande ocli ryggade sköldar,
linnas några smärre alkullrade på vissa ställen
af kroppen, såsom framför bukfenorna och kring
anus. Sidolinien , hvilkens fjäll, likasum sköldarna,
aftaga i storlek ju närmare de sitta stjertfenan,
löper utåt midten af kroppen, höjer sig något
öfver bröstfenorna, ocli går från dessa fenors
nedfällda spetsar i rak liuea till stjcrlfenans rot.
Anus ligger långt fram vid slutet af första j af
kroppens hela längd.
Första rygglenan, som börjar öfver de
nedfällda bukfenornas spetsar, är nästan trekantig med
främre hörnel afrundadt, nära dubbell så lång som
hög, med 4—6 hela strålar, livilkas spetsar icke
räcka utom fenhinnan: den l:a obetydligt
kortare än den 2:a, som är längst. Andra rygglenan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
