Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nära luilflen, men ingen betydligt längre sträle
finnes; derefter tilltaga do jämnt, sä att 55:te a
60:de äro längst, af något öfver 1 J gång de
frärastes längd; de följande aftaga åter; de sista 4- k
3 äro ganska korta ocli bilda, liksom lios Pl.
lurtus, en liten rundad lob, som sitter tydligen
fästad in på blindsidan, ehuru ej sä mycket
nedböjd som på nämnde art. Detta är en
egenhet för dessa båda arter. Alla strålarne äro i
spetsen något fria, samt klufna, men detla
synes ej tydligt förr än raidti och bakuti fenan;
de sista små strålarne äro djupt greniga; den
sista klufven lill roten. — Analfenan börjar
midt-för ristningen af förlockels bakre kant; den är
öfverallt lika med motsvarande del af
ryggfe-nau, lika hög, och slutar midtför den, med en
likadan llik inpå blindsidan. — Bröstfenan på
ögonsidan med 9 strålar, som äro fullkomligt
enkla, hvilkel är eu egenhet för denna art och
Pl. limandoides; föga öfver hufvudets halfva
längd; första strålen lill \; fjerde längst; den
sista lill J (det minsta exemplaret har 4:de
strålen betydligt förlängd). På blindsidan är br.fn.
betydligt mindre, knappt i af hufv.s längd;
mera rundad, med 7 eller 8 strålar. —
Bukfenorna hafva samma märkvärdiga form och läge
som hos alla Rhombi; de sitla ända fram vid
hakan, under gällockel, se ut som de vertikala
fenorna och tyckes utgöra en omedelbar,
fördubblad fortsälLning af analfenan, de äro dock
derifrån skilda, men ej genom tomrum eller
kortare strålar, ulan blolt genom brist på hinna
mellan sista strålen och den första i an.fn; den
högra är något mindre ocli, liksom den venstra,
concav åt blindsidan. — Sljertfenan har på
hvardera sidan 2:ne enkla, gradvis kortare slrålar;
de öfrige äro 3 gånger 2-della och i det
närmaste lika långa, så att fenan blir rundad då
den ulbredes. På exemplaren b och d är den
något starkare rundad.
Ingen analtagg finnes. Anus är belägen
ända fram under gällocken, mellan bukfenorna. —
Detta ger en egen form åt bukhålan och inre
(lelarne, hvilka jag dock föga kunnat undersöka.
Lefvern är stor. Matslrupen ligger öfver den och
slutas bakom den i en liten, icke utvidgad, men
hård ventrikel. Tarmen lägger sig först under
lefvern åt ögonsidan, betydligt utvidgad, vidare
än venlrikelu, utan blinda biliang; afsmalnar
och gör ät blindsidan en rund böjning, sotn
omfattar den stora mjelten, ocli fortsattes samt
utvidgas åter mot anus. Bukhålans fortsättningar
åt sidorna af verleberutskolten innehålla endast
generationsorganerne. Hos hannen slutas de
spetsigt: den på ögonsidan bakom halfva kroppen;
den på blindsidan är helt liten. Hos ungen (c)
finnas dessa förlängningar ej, men 2:ne
rudi-menl af köndelar (aggstock?) ligga i bukhålans
bakre kant.
Färgen är gulbrun med talrika, obestämda
och nebulösa, mörkbruna fläckar utmed rygg
och bukkauten; en större, n. bandformig, något
tydligare tvärfläck går öfver sidolinien, genoin
dess vinkel vid } af kroppslängdeu, och en
ganska otydlig vid |. Dessa fläckar synas
liksom lemningar af 8 breda tvärband, nemligen:
1 otydligt framom ögonen; 2 genom gälloeket;
3 genom sidoliniens vinkel; 4-, 5 och G längre
bakåt; 7, temligen tydligt och helt, öfver den
smala delen af sljerten, mellan slulet af r.fn. ocli
an.fn.; 8 genoin roten af stj.fn. Feuslrålarneäro
dessutom fläckiga. Hela blindsidan hvit.
Könskillnad kan jag ej uppgifva, då de
båda större exemplaren jag sett äro hannar, och
de mindre af obeslämdt kön. Dessa exemplar
fångades med bottenskrapa, i Gullmai fjordens
mynning nära Fiskebäckskil i Bohuslänska
skärgården d. 6 April 1838 (enligt anteckning vid
exemplaren i Museum. Närmare uppgift finnes
ej. Fries nämner, på det citerade stället, att 5
ex. erhöllos; nu finnas blott 4. Jag känner ej
alt flera blifvit funna vid Skandinavien.
Knö-yer har ej sett denna art. Enligt Fleming
finnes den vid Zetland (Shetland) och vid S.V.
udden af England; enligt Dehamkl vid Franska
kusten. Den tyckes öfverallt vara sällsynt.
C. s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
