Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Tegnér - 4. Tegnér och politiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I här återgivna ord, vilka utgöra Tegnérs politiska
svanesång, skönjas klart de stora dragen i hans person-
lighet. Att betrakta honom som en avfälling från sin
ungdoms liberalism är alldeles oberättigat. Aren hade
ej förändrat Tegnér, om ock sjukdomen gjort honom
benägen för obetänksamhet och överdrifter1. Skaldens
liberalism hade aldrig varit annat än en romantikers
idealism, buren av klassisk skönhetssyn och en friboren,
gammalsvensk storsinthet. Det var förnuftets och
hjärtats rörelsefrihet han begärde, och vid dessa krav
höll han fast, så länge han levde. Hans trosbekännelse
om »religion och poesi som mänsklighetens tvenne
vingar» ger oss en föreställning om arten av Tegnérs
frihetssinne. Han vill ha rum för tankens och känslans
strävan mot högre rymder, deras rätt att göra sig
gällande utan dogmer och tryck, plats för deras behov
av ett klarare ljus, en renare luft i en bättre värld än
den, livets vardaglighet förmår bereda. Dessa voro de
stora linjer som angiva det obegränsade i hans frihets-
behov, när det gällde ingivelsens krav och fantasiens,
1 Dylika förhastade ensidigheter, vilka givetvis i hög grad retade
hans politiska motståndare, förekomma även i hans yttrande med
anledning av »decharge-betänkandet» d. 20 juni. Så t. ex. »Jag
frågar varje tänkande och oväldig man: var skall Svea Konung taga
sina rådgivare, var skall landet finna vårdare av sm frihet. Skola
de sökas bland dem, som förena sig med Konungen mot folket,
eller med folket mot Konungen, eller bland de sämsta av alla, de
färglösa, som vingla mellan bäggedera? Rubbas icke nödvändigtvis
på detta sätt Statens tyngdpunkt, så att den störtar tillsamman i idel
oreda, om man även ville kalla denna oreda folkfrihet? Valjas öre
trädesvis liberala i dagens mening, vad skall det slutligen bli av e
land med lycksökande kannstöpare till Stats-råd och med en namn-
stämpel till Konungamakt?» Därefter följa de ovan citerade slutorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
