- Project Runeberg -  Från skärgården och fastlandet : verklighetsbilder och historier /
44

(1893) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Och när kyrkvärden, sedan kaffet var drucket, vände
sig till Lotta och sade, i det han pekade på Olle: »Det
har blir fäll allt vår nya båtsman, det, du Lotta,» så tog
hon ett steg tillbaka och stortittade på honom ett ögon-
blick, och så sade hon tämligen skarpt:
»Åha heller! Sa tokig måtte han fäll inte vara! »
»Hvarför det da?» frågade kyrkvärden, i det han
blinkade at henne lör att fa henne att tiga; men det frå-
gade inte Liotta efter, för hon hade sitt hufvud för sig, hon.
»Hvarför det? Och det frågar I, far? Han skulle
fäll vara tokig, unga karln, om han skulle gå där och
släpa för hennes skull, änkans, vet jag, och barnungarna.
Så dum kan han fäll inte vara heller.»
»Jo jo men,» svarade Olle stucken, i det han satte
bort kaffekoppen och torkade sig om munnen, »så dum
kan jag vara, jag!»
»Ja, Gu na’ mej för honom då!» svarade Lotta och
slog en knyck pa nacken, så att hårtestarna framme i
pannan gungade upp och ner; »men om han vill gifta sig
själf da?»
»Ja-a, det har Lotta inte så orätt i, hon!» sade kyrk-
värden långsamt; »det tänkte jag inte på te begynna
med!»
44 HUR DET BAR TILL ATT OLLE BLEF BÅTSMAN.
»Jag tänker inte gifta mej!» svarade Olle bestämdt.
»Hvarför det då?» frågade Lotta, i det hon stack en
sockerbit i mun och började dricka små munnar ur kaffe-
koppen, som hon blåste pa emellan hvar mun
»Kors därför att jag inte vill skaffa mig något kvinn-
folk pa halsen!» svarade Olle.
»Ja, men han får ju änkan, vet jag,» sade kyrkvärden.
»Det ar en annan sak, det!» menade Olle; »det är
mte min, det!»
»Hej, det är sanning, dot,» utbrast Lotta, »och då är
det väl mycket surare te streta för ’na, tycker lag För
rexten, tocke där säjer en alltid, när en inte har fått tag
i den rätta. Kommer bara ho’, så —»
»Jag tål inte kvinnfolk,» sade Olle och reste på sio-
»Pyh! Det vet jag visstj » svarade Lotta spotskt,°i
det hon slog en ny knyck på nacken; »jag undrar just
livad Åkerbergs Anna säger om det, jag?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:07:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skargfastl/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free