Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I7B JOHANS JULAFTON.
Hur skulle det annars gå med hans sjuka mor och
hans lilla sjuåriga syster? Och hur liten han än var, så
var han likväl familjeförsörjare, den parfveln, och hans
största glädje var, när han på lördagskvällen kunde få
skutta hem till mor, som bodde långt uppe på söder, och
få i hennes af sjukdom och lidande skälfvande händer ned-
lägga sina små besparingar utaf veckans drickspengar
tillika med den icke alltid på dagen utfallande veckolönen
af en krona, som han på det sista året fått af sin mästare.
Han hade då alltid med sig ett bröd eller ett par peppar-
kakor åt lilla Anna, och när hon slog sina små, knotiga
armar om hans hals och kysste honom, eller när modern
lade sin darrande hand på hans hufvud och sade sitt:
»Gud signe dig, min gosse,» så tyckte han att han var
rikare än någon annan och att spannremmen själf var
mjuk som en blomstervidja, de röda strimmorna på hans
rygg fingo svida så mycket de behagade.
Hvarannan söndagsmorgon fick han gå hem och vara
borta ända till eftermiddagen. Det var högtidsdagar tör
honom, ty då kunde han få sitta hos modern och läsa för
henne, antingen ur en andaktsbok eller en gammal tidning,
och då kunde han på middagen få gå ner till staden med
sin lilla syster och låta henne höra vaktparaden och se de
böljande folkskarorna i torget och på Norrbro. För lilla
Anna var detta en helt och hållet oblandad njutning och
lycka; icke så för den lille familjeförsörjaren. Han visste
nog, att den stackars modern gjorde allt hvad hon kunde
lör att hålla den lilla flickan hel och ren; men ändå, när
han såg de fint klädda, rosenkindade och muntra barnen
vid mödrarnas eller sköterskornas händer, hur skar det
honom inte i hjärtat att hans lilla syster skullo vara så
blek och så torftig.
Förgäfves sökte han vid dessa tillfällen att uteslutande
lyssna till den lifvande marschen och de bullrande trum-
morna; det hjälpte icke att lilla Anna med förtjusning
stirrade pa den i spetsen marscherande regementstrum-
slagarens präktiga hållning och brokiga gehäng: upproriska
tankar hvälfde sig i den halfvuxne gossens sinne, och han
undrade bittert och harmset, hvarför det skulle finnas så
mycken åtskillnad här i världen.
Att han själf var lappig och att ärmarna voro för
korta på hans urblekta jacka, att han, fastän anställd i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
