Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Den gamle sjörövaren - III. Svarta lappen - IV. Sjömanskistan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
släppte hans handled, som jag ännu stod och höll, drog han
handen till sig och tittade skarpt i den.
»Klockan är tio!» utropade han. »Sex timmar. Men vi ska
ändå lura dem.» Han sprang häftigt upp. Men knappast
hade han kommit på benen, förrän han började ragla, förde
handen till strupen, stod ett ögonblick sviktande och föll
därpå med ett besynnerligt ljud raklång framstupa på golvet.
Jag sprang genast fram till honom, i det jag ropade på
min mor. Men här hjälpte ingen skyndsamhet. Kaptenen
hade fått ett häftigt slaganfall. Och egendomligt nog, ty
jag hade aldrig tyckt om mannen, ehuru jag till slut började
tycka synd om honom, brast jag ut i en flod av tårar, då jag
såg, att han var död. Det var det andra dödsfallet jag
bevittnat, och sorgen över det första var ännu ny i mitt hjärta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
