- Project Runeberg -  Om de materialier som användas i skeppsbyggnad /
5

(1857) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Carl Witt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

veden. Veden består af flera utanför hvarandra
liggande ringformiga hvarf eller lager. Hvarje sådant
lager utgöres af en mängd fina trådar eller fibrer,
som gå långs åt trädet och följaktligen äro tvärt
afskurna, när stammen är tvärt afskuren. Emellan
fibrerna äro mellanrum, som kallas porer, af hvilka
somliga synas med blotta ögonen, andra ej kunna
upptäckas, utan starka förstoringsglas. Af lagren
eller ringarna äro de yttre mindre mogna, än de inre.
På många trädslag synes en skarpt markerad
skilnad i färgen emellan de mogna och de mindre
mogna lagren; de sednare hafva nemligen mycket
ljusare färg, än de förra. I sådan händelse kallar man
den inre, mörkare veden kärna och den yttre yta
eller splint. De olika lagren hafva tillkommit
derigenom att hvarje år, som trädet stått på rot, ett
sådant lager bildats. Alla träd tillväxa nemligen på
det sätt, att hvarje vår uppstiger mellan barken och
veden en vätska, kallad safve, hvilken på hösten och
vintern förvandlas till fast trä. Härigenom bildas
för hvarje år ett lager eller en ring af nytt virke,
utanpå det trä, som redan finnes, hvarjemte de
innanför varande ringarne tillväxa i tjocklek, till följe
af de safter eller den safve, som omlöper inuti
trädet. Detta gör, att när man skär stammen af ett
träd tvärt af, så kan man i afskärningen räkna, huru
gammalt trädet är, då man nemligen räknar
safringarne eller årsringarne, som de äfven kallas, ty
man vet, att en sådan tillkommit för hvarje år
trädet vuxit.

I anseende till höjden växa träden på det sätt,
att de utskjuta nya toppskott och nya grenar; men
de grenar, som finnas på något ställe af stammen,
flytta sig icke högre upp för hvarje år, utan
qvarblifva altid på samma höjd från marken, så att då
man i skogarne ser träden hafva höga stammar med
grenar i toppen, vet man att de hafva fått denna
form derigenom, att de nedre grenarne hafva torkat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:49:42 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/skeppmat/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free