Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Att fälla och behugga ekar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det vid sin första aptering blifvit behugget i skarpkant.
När man af ett krumtimmer skall forma ett
krumstycke (ett timmer som har böjning åt tvenne håll),
händer det ofta, att krumstycket måste uttagas på
det sätt, som föreställes af fig. 14. De fulldragna
linierna visa ena ändan af ett vankantigt timmer och
de prickade linierna ändan af ett derutur taget
krumstycke. Man ser, att ett timmer med ovanligt stor
van kan lemna ett lika stort krumstycke, som ett
aldeles skarpkantigt timmer af samma bredd och
tjocklek med det vankantiga.
På knän och krumtimmer bör man i synnerhet
inuti bugten lemna betydlig van; grenen på ett knä
må nära bålen vara åttkantig, i ändan rund. Espings-,
slups- och jolltimmer må vara åttkantiga, i lilländan
runda.
Sedan man å en fäld ek afskurit de särskilda
stycken, hvaraf timmer skola formas, företager man
dessas behuggning. Hvarje pjes ställes på säkra
underslag, bestående af afhuggna grenar eller dylikt,
och pallas stadigt. Bugten eller ryggen af trädet
vändes alltid nedåt. Nu afstickes timrets tjocklek och
kritlinor uppknäppas, att tjena till rättelse för
sidhuggningen eller tunningen, hvarefter timret afbilas
lodrätt å ömse sidor. Då kritlinor skola uppknäppas
på ett timmer med betydlig bugt, måste man, sedan
linan blifvit sträckt emellan de uppåt stående
ändarne af timret, fälla ned ett lod (sådant som
timmermän begagna, för att undersöka om en yta står
lodrätt) ifrån midten af linan till trädet, hvarefter linan
spännes ned till den punkt lodets pynt angifvit. På
det kritlinorna må synas bättre, borthugger man den
yttre grå barken, innan de uppknäppas. Sedan
timret blifvit tunnadt, lägges det på sidan, och
mallhuggningen sker till den form trädets växt medgifver.
På de färdiga timren uthuggas alla sådana smärre
rötor, som ej försvunnit vid apteringen, hvarjemte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
